"Samhällets stereotyper färgar arbetet"

På kliniken för rehabilitering och geriatrik vid Västerviks sjukhus gick man mot strömmen och bildade en studiecirkel på initiativ av en undersköterska.

I en studiecirkel lärde sig bland andra avdelningschef Anna Melsted Ottosson och undersköterskan Maud Lindqvist mycket om hur olika män och kvinnor bemöts.

I en studiecirkel lärde sig bland andra avdelningschef Anna Melsted Ottosson och undersköterskan Maud Lindqvist mycket om hur olika män och kvinnor bemöts.

Foto: Lisa Olaison

Skillnader2008-03-12 00:05
Under studietiden upptäckte personalen flera olikheter i hur man behandlar män och kvinnor i vården.Brist på underifrånperspektiv är inget problem för personalen på avdelning 6 på kliniken för rehabilitering och geriatrik. Efter att undersköterskan Maud Lindqvist gått en handledarutbildning inom ramen för projektet Jämställd vård, drog hon igång en studiecirkel på sin avdelning. Där upptäcktes viktiga skillnader i hur man bemöter manliga och kvinnliga patienter.- Mycket av det vi har kommit fram till handlar om att vårt förhållningsätt till patienterna påverkas av våra köns- och yrkesroller. De stereotyper som gäller i samhället färgar även arbetet här, berättar avdelningschef Anna Melsted Ottosson.I korthet innebär detta att personalen behandlar patienter olika utifrån sin egen roll, och utifrån patientens kön och sociala status. Kvinnor upplevs generellt som mer gnälliga och kinkiga - men också tåligare. Det gör att männen i vissa fall får mer service.Ett tydligt exempel på detta är de kissflaskor som manliga patienter ofta erbjuds för att slippa gå upp på toaletten.- Kvinnor erbjuds inte bäcken i samma utsträckning, där förespråkar vi oftare att de ska ta sig till toaletten, berättar Anna Melsted Ottosson.Därmed inte sagt att männen får den behandling som i slutänden är bäst för dem.- Vid rehabilitering är det oftast bra att komma igång och röra på sig, så egentligen är det negativt för männen att de inte tvingas upp.Resultatet gjorde att personalen på kliniken fick upp ögonen för olikheterna, och lusten till vidare engagemang föddes.- Vi ansökte om pengar för att göra en studie där vi kunde mäta hur våra iakttagelser ska tillämpas, och hur behoven av inkontinenshjälpmedel kan mätas. Men kraven blev för akademiska, och då gick luften ur oss. I stället ska vi se om vi kan genomföra någon annan form av kvalitetsarbete i höst, säger Anna Melsted Ottosson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om