Ljudet av rullande brädor mot uppbyggda ramper möter oss när vi kliver in i en av få upplysta lokaler i området på Folkparksvägen i Västervik. I skatelokalen susar både barn och vuxna fram och tillbaka över ramperna, och ömsom hoppar och tricksar, ömsom trillar omkull på golvet.
Vid 19-tiden byts klientelet ut mot ett gäng 30-plussare som samlats för en återträff. Alla kommer de från ett gäng som skejtade ihop under ungdomstiden – och flera av dem är fortfarande aktiva skejtare.
– Man kan inte sluta med något man älskar. Och man kan åka så mycket på sin egen nivå, säger Anders Almgren, 33 år, som tillägger att han nog är yngst i gänget i kväll.
Till vardags är han lärare i Berlin, men har bott många år i Stockholm. Där finns en grupp 30-plussare som träffas varje lördag i Fryshuset för att skejta tillsammans.
– Det kan vara 40 personer varje gång.
Anders Almgren menar att det som av vissa tidigare setts som en ungdomskultur nu är minst lika accepterat bland vuxna. Att vid jobbintervjun berätta att man sysslar med skateboard är ingen nackdel – tvärtom. Dessutom öppnar det dörrar när man kommer till nya platser. Skateboardkulturen är generös.
– Jag var i Tokyo i höstas, åkte dit och kände ingen. Men efter 10 dagar hade jag 20 vänner...
Förutom gemenskapen skejtare emellan uppskattar Anders Almgren friheten, och känslan när man glider runt på brädan.
– Det är ju uppenbart häftigt. Och det är kul, en skön känsla. Jag gillar friheten i att man inte behöver boka en träningstid.
Anders Almgren tycker att lokalen som skateboardklubben huserar i numera är riktigt bra. När han växte upp var det den gamla silon vid järnvägsstationen – som senare revs – som gällde. Trots läckande tak och kyla hängde han och kompisarna där konstant.
– Ja, vi var där jämt. Vi bodde typ där.
I dag är det inte riktigt lika trendigt att skejta som när Anders Almgren och hans kompisar var barn. Då räckte det med att ha en bräda på axeln för att bli betraktad som cool. Men kidsen av i dag är vassare på brädan – åtminstone enligt Ola Myrberg, som är en av de mest rutinerade skejtarna i lokalen. Han tror att det beror på att sporten fortfarande var under utveckling på 1980- och 1990-talen.
– Ungarna är bättre nu. På allt. Men när jag växte upp fick vi komma på tricksen själva.
Själv är han inte särskilt intresserad av att tricksa längre.
– Jag tycker att det är kul att bara rulla runt, cruisa...