Läsarfrågan: Varför lyser inte gatlyktorna längre?

Invånare i Skaftekulla har reagerat på varför gatulampor i grannbyn Hult slocknat. Via Trafikverket, VME, Eon, VME och till sist kommunen har vi nått ett svar.

Här ligger stolparna som tidigare utgjorde belysningspunkter längs vägen i Hult, som ligger mellan Almvik och Hallingeberg.

Här ligger stolparna som tidigare utgjorde belysningspunkter längs vägen i Hult, som ligger mellan Almvik och Hallingeberg.

Foto: Privat

Skaftekulla, Västervik2022-10-15 21:00

– Vi var ute och vandrade i söndags och la märke till att tre gatulampor släckts ner i Hult, berättar Lillemor Cederlöf som bor i Skaftekulla.

Hon är nu orolig att fler av gatlyktorna ska släckas ner kring de angränsande samhällena. Hon funderar över om att det kan ha något att göra med besparingar:

– Det är lite märkligt. Det är redan mycket mörkt här ute som det är.

Byarna Skaftekulla, Hult och Älmarsrum ligger längs med väg 848. Landsvägen underhålls av Trafikverket.

– Belysningen är däremot en kommunal fråga. Vi har ingen belysning på sådana vägar, berättar Jan-Olof Berg, projektledare hos Trafikverket.

Väl över hos kommunala Västervik Miljö och Energi (VME) berättar affärsområdeschefen för elnät, Per-Erik Ekström, att belysningen längs väg 848 inte är en kommunal fråga. Att några gatulampor slutat lysa är troligen en följd av arbete i elnätet i området:

– Det är nog så att E.on bygger om.

undefined
Vid brevlådorna i Hult är det numera alldeles becksvart på kvällen och natten.

Peter Hjalmar, regionchef Syd hos Eon, berättar att företaget mycket riktigt under de kommande tre åren kommer investera 16 miljarder för att möjliggöra det man beskriver som en energiomställning, med fler laddlösningar och anslutningar för nya solcellsanläggningar. Arbetet med att öka den tillgängligheten fortsätter genom att exempelvis gräva ner och vädersäkra elledningar. 

– I det arbetet ingår att överlåta belysningen till kommuner, säger Peter Hjalmar. 

Bolaget är i löpande kontakt med kommuner för att hitta lösningar där kommunen tar över ägande av gatlyktor – för att undvika att vissa områden släcks ner.

Kan det bli så att fler områden drabbas av att gatlyktor släcks ner?

– Jag kan inte kommentera enskilda ärenden. Vi är som sagt i dialog med berörda kommuner.

Och vad händer med belysningen i ett visst område om ni inte finner en lösning, där berörd kommun tar över driften?

– Vi hittar överenskommelser. Det är inte i vårt intresse att belysningen ska försvinna.

undefined
Här ligger de fällda belysningsstolparna och elledningarna. Boende i området undrar nu om fler byar står på tur. Regionchef Peter Hjalmar på Eon vill dock inte uttala sig om specifika fall, hur framtiden ser ut.

Tillbaka hos VME menar Per-Erik Ekström att belysningen kring väg 848 inte är en fråga för dem. För att belysningen ska kopplas på igen krävs det investeringar från Trafikverket.

– Och Trafikverket vill inte investera på dessa vägar längre. Det är hiskeligt dyrt, säger Per-Erik Ekström och tillägger:

– Då blir det helt enkelt så att de försvinner.

Det är inte möjligt att kommunen tar över driften av vägbelysningen i det här området?

– Då krävs det beslut från samhällsbyggnadsenheten.

undefined
Daniel Niklasson, chef för samhällsbyggnadsenheten, känner till att just belysningen i Hult varit uppe för diskussion. Varje år är det ett par belysningsanläggningar i kommunen som är uppe för värdering på samma sätt som i Hult.

Och där hamnar vi till slut i luren hos förvaltningschef Daniel Niklasson, som bekräftar att man haft området vid Skaftekulla på bordet, men att det var ett tag sedan. Därför minns han inte ärendet med säkerhet.

Likafullt medger han att ett par belysningssträckor per år längs statliga vägar hamnar i den här typen av läge. Mörklägga eller ej?

Nätägaren bygger om och i samband med det görs ansvaret och ägandet om.

– Då tar vi ställning till om vi vill göra en sån investering. Vi tittar på om det finns bofasta? Finns trafiksäkerhetsskäl, kollektivtrafik? exemplifierar Niklasson och fortsätter:

– Det är generellt sett dyrt att bygga längs Trafikverkets vägnät. Är det höga hastigheter längs vägen är kraven höga när det gäller stolpar och anläggningens beskaffenhet.

När det som i Hult rör sig om ett fåtal gatlyktor brukar de säga nej. 

Motsatsen gäller exempelvis en sträcka vid Getterum söder om Hjorted, där man valde att investera i en ny anläggning.

Gatubelysningens historia

År 1667 blev Paris första stad i Europa att få offentlig gatubelysning. 1680 följde Berlin Paris exempel. 

Först var det facklor men under 1800-talet började fotogenlampor och gasbelysning användas. Från början gick en lykttändare varje kväll runt på stadens gator i skymningen och tände varenda gatlykta med en stång, men senare utvecklades en metod där gatlyktorna tändes automatiskt. 

I slutet av 1800-talet infördes elbelysning.

Karta: Hult
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!