Den 24 januari var det kallt i Västervik. Karin Bragwad och en bekant hade varit på stan och ätit lunch. På bushållplatsen Ekdalen på Idrottsgatan i Västervik halkade hon och kände direkt att något var fel.
– Jag kände på mig att det inte gick bra. "Jag kommer inte upp" sa jag till mitt sällskap. Sen ringde jag ambulansen.
Karin Bragwads ben var brutet och läkaren fick pussla ihop det. I dag har Karin Bragwad en metallplatta och flera skruvar inopererade. Hon har sedan den 24 januari varit sjukskriven från sitt jobb på Willys stormarknad i Västervik. Nu är hon tillbaka på jobbet.
Efter olyckan hörde Karin Bragwad av sig till kommunen. Hon anser att felet är deras då busshållsplatsen inte var tillräckligt plogad och sanden sjunkit ner under snönivå. Karin Bragwad säger att det var glashalt.
Hon gjorde en skadeanmälan och fick efter den svara på några frågor om det allmänna väderläget, sandningen och plogningen. Efter det fick hon svaret. Kommunen hade inte gjort något fel och någon ersättning kommer inte betalas ut, enligt försäkringsbolaget.
Nu går Karin Bragwad vidare med sitt skadeståndskrav.
– Jag gör inte det här bara för egen vinning. Jag vill att man lägger mer pengar på röjning och sandning så att man vågar gå på trottoarerna. Kommunen har gjort fel och det tycker jag att man ska rätta till.
Anders Norell är affärsområdeschef på Västervik miljö och energi, det kommunala bolag som på uppdrag av Västerviks kommun sköter bland annat plogning och halkbekämpning. Han säger att det är kommunen som är ansvarig för busshållsplatserna. Han säger också att det som inträffat är tragiskt och väldigt tråkigt men att de gjort vad de kunnat.
– Hur mycket vi än sandar kommer det finnas hala isfläckar som man kan halka på, det går inte täcka marken helt, säger han.
Enligt Anders Norell är det inte bolaget själva som sköter utredningen av fallet, utan det utreds av försäkringsbolaget, där bevisbördan ligger på kommunen.
– Kraven på oss har skärpts från försäkringsbolagens sida. De kräver i dag att det finns dokumentation som bevisar att vi varit på platsen och halkbekämpat och plogat, säger han.
I Karin Bragwads fall lämnade kommunen in gps-dokumentation som styrker att ett halkbekämpningsfordon varit på platsen. I varje bil sitter det en gps och det är genom den som kommunen styrkt att de gjort vad de kunnat till försäkringsbolaget, säger Anders Norell.
Enligt Stina Franzén, skadechef på Länsförsäkringar Kalmar län, mottar man ett tiotal liknande fall om året, hur många exakt är svårt att svara på eftersom de skiljer sig åt på olika sätt. Hur många av dem som leder till att skadestånd betalas är heller inte lätt att säga, av samma anledning.
Hon säger också att för att få en så rättvis bedömning som möjligt kan den som ställer skadeståndskravet även ta hjälp av eventuella vittnen eller någon annan form av dokumentation.
Om man inte är nöjd med beslutet som försäkringsbolaget tagit, kan man gå vidare.
– Det går alltid att överklaga och få en omprövning. Skulle man inte vara nöjd efter den har vi en intern prövningsnämnd som granskar fallet på nytt.