I april 2012 var första gången Anticimex i Västervik använde en avloppsfälla som dödar råttor utan att miljöfarliga bekämpningsmedel behövs. Fällan uppfattar istället råttans rörelser och kroppsvärme med hjälp av sensorer som aktiverar fällan så att råttan avlivas. Sedan följer råttan med avloppsvattnet och bryts ned biologiskt. Nu används åtta sådana avloppsfällor i Västervik, sju av dem i Västerviks stad och en i Gamleby. Fällan används också för att kontrollera den rådande situationen - hur är klimatet, är det varmt eller översvämmat, finns det råttor? Urban Karlsson, tekniker på Anticimex i Västervik, berättar att skadedjursbekämpningen har förändrats.
– Vi jobbar inte lika förebyggande längre, nu tar vi först reda på om det finns problem med råttor.
VT följer med Urban Karlsson och Magnus Jannas för att byta batteri i en av fällorna, vilket är en av sakerna som Anticimex får datastyrd information om. När en fälla ska åtgärdas börjar Anticimex med att sätta ut en varningsskylt i närheten av avloppet, samt ta på sig reflexväst. Sedan kan locket plockas bort, vilket görs med hjälp av ett redskap som underlättar lyftet.
När Urban Karlsson just lyft bort locket på brunnen för avloppsfällan i Gamleby pekar han på en blå säck som syns överst. Den är känslig för ljus och ligger därför som ett skydd över databoxen som samlar in information. Urban Karlsson tar bort säcken och lyfter upp databoxen och visar hur det ser ut i den här brunnen.
– Här är flödet från två hål, det blir som en knutpunkt, säger han och pekar på två vattenflöden som möts.
Det gör att det springer fler råttor i den här brunnen än där det endast finns ett flöde, vilket är en av orsakerna till att fällan är placerad just här.
– Men fällan fungerar inte i alla brunnar.
Därför görs det noggranna kontroller av databoxen innan den sätts på plats i brunnen. När batteriet är bytt visar Urban Karlsson hur de först kontrollerar att täckningen är tillräcklig och sedan kalibrerar maskinen innan den åter sätts på plats i brunnen.
Ytterligare en sak som skiljer de mekaniska fällorna från de med gift är att de blir möjligt att veta hur många råttor eller möss som fångats.
– Sedan vi började med avloppsfällan har 4820 djur fångats, berättar Magnus Jannas.
Av dessa är samtliga brunråttor. Urban Karlsson berättar att begreppen råttor och möss ofta blandas ihop. Det är endast råttor som förekommer i avloppssystemet, och alltså bara dessa som fångas i avloppsfällan i Gamleby.
Däremot finns det andra mekaniska fällor som är tänkta att fånga både möss och råttor. En sådan fälla består av en låda med sensorer, där djuret avlivas så fort sensorerna registrerat djurets rörelser. Den avlidna gnagaren överförs sedan till en separat plastpåse i behållaren. Fällan kan programmeras så att den meddelar när den behöver tömmas.
– Jag tror den kommer bli alltmer populär. Inom några år använder nog även privatpersoner den här fällan.
I nuläget används den inte i Västerviks kommun, men på andra ställen i länet, exempelvis i Vimmerby.
Urban Karlsson och Magnus Jannas berättar att det funnits många möss den här hösten och vintern. Varför det blivit så går inte att säga säkert, menar han.
– Populationen går upp och ned, det går i cykler. Nu blev det en mösshöst, säger Urban Karlsson och drar paralleller till getingsomrar.