Skarp övning för besättningen på KBV 305 Gryt

För kustbevakarna ombord på KBV 305 Gryt var det stor övningsdag under onsdagen. Skrovet på båten började läcka och efter att en eld brutit ut ombord fick besättningen hoppa i vattnet.

Foto: Nils Gruvebäck

Sjönöd2015-09-25 08:00

Videon är inte längre tillgänglig

Efter klockan nio på morgonen lade besättningen från Kustbevakningen i Västervik ut från hamnen i Lucerna. Övningens planerare, befälhavaren Henrik Smittberg och maskinisten Johnny Johnsson, gav order om vart KBV 305 Gryt skulle gå.

– Vi har precis fått order om att gå mot Knolls grund, säger maskinisten Johan Löfqvist.

Stämningen ombord är uppsluppen men inte avslappnad. Männen vet att det är övning och att de strax kommer att sättas på prov.

– Det är långt till Knolls grund så det kommer antagligen att hända något på vägen dit, säger Johan Löfqvist.

305 Gryt håller marschfart och sjögången är relativt lugn, en landkrabba skulle kanske inte hålla med. Besättningen är sugen på kaffe så Johnny Johnsson sätter på en kanna nere i båtens mäss.

Precis när besättningen tror att de ska få smaka på det svarta guldet ljuder ett metalliskt oväsen från mässen. Det är signalen för att båten har gått på en bränning. Direkt ger båtens befälhavare i övningen, Per-Åke Eriksson, order om att undersöka vilka skador som båten fått av grundstöten. Maskinisten Adam Jönsson konstaterar att båten tar in vatten och meddelar det han sett till befälet.

Efter att fler besättningsmän konstaterar att flera sektioner tar in vatten fattar Per-Åke Eriksson beslutet att sätta igång extra pumpar för att leda bort vattnet. Parallellt med pumpningen försöker mannarna att försegla skadan med en vattentät duk som spänns runt skrovets utsida.

– Båten består av fem vattentäta sektioner och om alla är tillslutna så ska fartyget kunna flyta trots att en sektion vattenfylls, säger Henrik Smittberg.

Pumparna förflyttar vatten i ett febrilt tempo och det täta seglet är på plats. Då bryter en eld ut ombord. Befälhavaren beslutar att överge fartyget på grund av att han inte längre tror att det är säkert att försöka rädda KBV 305 Gryt. En livbåt som ligger fastsurrad på främre däck kastas i sjön och den orangea sexmannabåten börjar automatiskt expandera till en flyttbar farkost i Östersjöns vatten. Under tiden sätter besättningen på sig en tjock, varm och heltäckande flytoverall som är dimensionerad för att en person ska klara sig i nollgradigt vatten i sex timmar.

Innan båten överges bränner besättningsmännen av nödraketer och nödbloss. Den regntunga skyn blir upplyst av ett vitt sken från raketen och med blossens lyskraft hoppas besättningen att någon ska upptäcka deras prekära situation.

– I ett riktigt nödläge är skenet rött men den färgen får aldrig användas i en övning, det kan skapa väldigt många onödiga falsklarm, säger Johnny Johnsson.

Livbåten dras nu till fartygets akter och besättningsmännen hoppar i vattnet för att sedan ta sig upp i livbåten på en liten repstege som sitter på sidan av den nu uppblåsta flotten. Ganska snart är Kustbevakningens arbetsbåt, KBV 412 Gryt, på plats.

– De har fått i uppgift att rädda en av de fyra personerna i flotten. Han har brutit ett ben och är kraftigt nedkyld, säger Henrik Smittberg.

Räddningsaktionen går bra men KBV 412 kan inte rädda alla ombord. En helikopter lyfte från Skavstas flygplats samtidigt som besättningen hoppade i vattnet. Den tar nu över räddningsaktionen och ur helikoptern hissas en person ner för att undsätta det nedkylda manskapet i flotten. Efter en kvart är alla besättningsmän räddade.

– Nu kör vi in till Västervik och käkar lunch. I eftermiddag är det nästa gängs tur, säger Henrik Smittberg.

Fler bilder från övningen finns på vår nyhetssajt.

Kustbevakningen

Redan för 370 år sedan hade Sverige en kustbevakning, strandridarna. 1638 bestod Kustbevakningen av två strandridare. De var stationerade i Kalmar och hade till uppgift att förhindra smuggling och vrakplundring. Verksamheten sorterade under den svenska tullen och den 25 mil långa patrulleringen längs östkusten skedde till fots eller till häst. Detta sätt att patrullera dominerade kustbevakningsverksamheten i mer än 300 år ända fram till andra världskrigets början.

1971 fick Kustbevakningen regeringens uppdrag att svara för oljebekämpningen till sjöss. 1978 ålades man att också svara för havsfiskeövervakningen. 1982 fick kustbevakarna polisiära befogenheter till havs samt i Vänern och Mälaren.

I dag är Kustbevakningen en myndighet som övervakar, räddar och hjälper till sjöss och som har ett nära samarbete med flera myndigheter bland annat Polisen och Tullverket.

källa: www.kustbevakningen.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om