Under tisdagen hölls en konferens för psykisk ohälsa i Oskarshamn där en rad organisationer, myndigheter, frivilliga, politiker och tjänstemän deltog.
– Jag har fått ett uppdrag av landstingsdirektören att ta fram en handlingsplan för att förebygga självmord i länet. Konferensen kan ses som en kickoff inför det arbetet, säger Anna-Maria Norén som är folkhälsoutvecklare i Kalmar län.
Intresset för konferensen var stort. 250 personer deltog.
– Vi fick faktiskt säga nej till flera, säger Anna-Maria Norén.
Under konferensen fick deltagarna veta att fyra-fem personer tar livet av sig varje dag i Sverige. I världen handlar det om en miljon! Kalmar län sticker ut på ett oroväckande sätt. Vi ligger väldigt högt här. Tre gånger fler män än kvinnor väljer att avsluta sina liv för egen hand. Varför männen i högre utsträckning väljer att ta sina liv vet man inte. Det kan bero på flera saker – män väljer i högre utsträckning ”säkrare” metoder än kvinnor.
– I kvinnors fall är det kanske oftare ett rop på hjälp, tror Anna-Maria Norén.
Hon tror också att kvinnor är bättre på att söka vård när de mår dåligt. Männen får redan som små pojkar lära sig att "killar gråter inte". Flickor blir tröstade i större utsträckning.
Norén anser att vi måste bli bättre på att tyda signalerna när någon inte mår bra – våga fråga hur våra medmänniskor mår – våga stanna kvar och lyssna på svaren.
Under dagen var personal från räddningstjänsten i Jönköping på plats och berättade hur man jobbar med sitt förebyggande arbete. I Jönköping har man utbildat instruktörer för första hjälpen när det gäller psykisk hälsa. En Första hjälpen-instruktör får lära sig hur man känner igen och ingriper vid kriser, tar emot information och hur man bekräftar och uppmuntrar till att söka lämplig vård.
Malin Sjölander, moderat oppositionsråd i landstinget, var en av deltagarna under tisdagen i Oskarshamn. Hon tyckte det var en bra och lärorik dag som kan leda till något gott.
– Det här kan bli ett avstamp för framtiden – inte bara prat utan lite verkstad också, säger Malin Sjölander.
Hon funderar på vilka insatser som skulle görs om fyra–fem människor blev skjutna eller dog i trafiken varje dag. Orsaken till att det har gjorts – förhållandevis – så lite handlar om att vi tycker det är jobbiga frågor som innehåller både rädsla och skuld.
– Dessutom finns det så många myter kring självmord. Vi måste lära oss mer och börja prata om det. Vi måste lära oss hur vi ska agera om vi ser att någon arbetskamrat eller anhörig inte mår bra. Det är då vi kan få ner antalet självmord.