”Man kan inte föreställa sig misären”

Hur ser egentligen romernas situation ut – och hur ska vi bemöta de som tigger? VT pratade med en representant för Bistånd Östeuropa i Västervik på väg till Rumänien.

Eldsjälar. Här är några av de som engagerat sig i den romska byn, dels på plats, dels från Sverige. Andras Vass (administrativ ledare för projektet på plats), Helen Sjöholm, Eva von Kern, (ordförande i Bistånd Östeuropa), Silvia (14-barnsmor boende i romerbyn), Joakim Bergström, Joszef (själv rom som leder arbetet på plats), Oscar (boende i byn, som hjälper till på plats).

Eldsjälar. Här är några av de som engagerat sig i den romska byn, dels på plats, dels från Sverige. Andras Vass (administrativ ledare för projektet på plats), Helen Sjöholm, Eva von Kern, (ordförande i Bistånd Östeuropa), Silvia (14-barnsmor boende i romerbyn), Joakim Bergström, Joszef (själv rom som leder arbetet på plats), Oscar (boende i byn, som hjälper till på plats).

Foto: Privat

Romernas situation2014-09-09 09:22

När vi når Joachim Bergström, som är engagerad i den ideella organisationen Bistånd Östeuropa och har mer insyn än de flesta i romernas situation, sitter han i bilen. Han är på väg till Tirgomores i norra Rumänien för att följa upp de projekt som organisationen arbetar med där.

– Vi ska bland annat vara med på invigningen av en gruppbostad för tio handikappade ungdomar, den har vi lagt mycket pengar på. Det är den första i staden, berättar han.

Gruppen från Västervik besöker också sina vänner i den romska by där Bistånd Östeuropa gör insatser. Här bor runt 2 000 personer, varav många är barn och ungdomar. En av insatserna handlar om att dela ut mat till barnen. Just nu görs det utomhus, året runt, men man ligger i startgroparna för att bygga ett hus så att barnen kan äta inomhus.

Bilden som Joachim Bergström målar upp av byn är allt annat än vacker.

– De bor på något som mest liknar en soptipp. Deras hus är ruckel, och det finns inga möjligheter att tvätta sig. Man kan inte föreställa sig vilken misär de bor i.

Många är arbetslösa, och de som faktiskt har arbete har så låga inkomster att det inte på långa vägar täcker de basala behoven. De flesta familjer har mellan tre och åtta barn.

Joachim Bergström förklarar att romerna har väldigt låg status i Rumänien – precis som i resten av Europa. Även de som har det hyfsat gott ställt bemöts med förakt. Barnen går oftast inte i skolan mer än till sjätte klass, då de skolor som de förvisas till efter sjätte klass kräver investeringar i kläder och utrustning från familjens sida.

– Rumänien har inte blivit bättre på att ta hand om romerna sedan man gick med i EU, tvärtom. Matpriserna har höjts, lönerna har rasat och det har blivit sämre för pensionärerna.

Några romer som far till Sverige för att tigga har inte Bistånd Östeuropas representanter mött än så länge. De som bor i byn är heller inte resande, utan bofasta där. När de utsända från Sverige frågade sina kontakter på plats svarade de att de på intet sätt stöder tiggeri, och uppmanar sina egna som tigger att i stället söka hjälp till att förändra sin situation på plats.

De romska tiggarna som kommer till Sverige har skapat debatt. Många hävdar att de inte är så fattiga som de ser ut. Vad tänker du kring det?

– Man ska inte glömma att en människa som sitter utanför en affär eller en kyrka med sin pappersmugg inte gör det här för att de tycker att det är kul. De känner sig vanhedrade av det här. Alla skäms, alla är utsatta på något sätt. Om man inte tror det så tycker jag att man ska pröva att byta plats med dem. Antingen är man utnyttjad av någon annan, eller så är situationen hemma bedrövlig.

Läs mer i papperstidningen eller e-tidningen.

De flyr fattigdom

Enligt en rapport som regeringens hemlöshetssamordnare Michael Anefur presenterade i somras är den ekonomiska krisen inom EU en orsak till att fler känner sig tvungna att lämna sina hemländer för att försörja sig. Många anser att det är bättre att komma till exempelvis Sverige och tigga än att vara i sina hemländer, på grund av att de lever i extrem fattigdom, social exkludering och diskriminering i hemländerna. EU-medborgare som inte har jobb har bara rätt att uppehålla sig i Sverige i tre månader som turister, och har normalt sett inte rätt till annat bistånd än i akuta nödsituationer. Få av dessa personer söker hjälp från socialtjänsten, vilket enligt utredningen kan bero på att de är skeptiska till myndigheter efter att ha blivit utsatta för diskriminering i hemlandet.

Källa: Bostad sökes: Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om