Det är nionde året som Hemmets Komedianter ska roa folk i Ankarsrums Folkets Hus. Det blir fem föreställningar med start på söndag eftermiddag.
– Det brukar inte komma så många på premiären. De väntar och ser om det blir bra, säger Ing-Mari Holmberg.
Men det brukar det bli med tiden och publiken strömmar till. Eller som en dam som "recenserade" en tidigare föreställning sade:
– Här går det åt mer näsdukar än på en begravning...
Ing-Marie Holmberg tycker alltid att det känns lite nervöst: Ska folk komma och titta? Ska skämten gå fram? Ska bullarna och sockerkakorna räcka? De är mycket att tänka på. Det är nämligen så att damerna också bakar till varje föreställning.
Revybesökarna kommer att känna igen sig från tidigare år. Det blir mycket sång och musik. Huset som har hängt med i många år nu står kvar. Det är kring huset och dess boende som Ing-Marie Holmberg har vävt sin historia. Det är hon som är manusförfattare till både sångerna och handlingen. Hon har skrivit texter till en rad kända melodier – allt från Lasse Winnerbäck till Povel Ramel.
– Vi kallar det buskismusikal. Men det kanske är mer folklustspel än buskis. Vi håller oss mest över bältet, berättar Ing-Marie Holmberg.
Hon berättar att hon lägger ner mycket tid på sitt författande. Det blir många timmar vid skrivbordet. Så fort årets upplaga är färdigspelad sätter sig Ing-Marie Holmberg vid skrivbordet och börjar kämpa med den kommande. Hon ligger i och regisserar och har en mindre roll i uppsättningen.
– Revyn tar hela min fritid, berättar hon.
Vi ska inte avslöja för mycket av innehållet. Men efter en lång vinter kommer så äntligen våren till det gula huset. Det föder vårkänslor hos tanterna. En dag kommer ett paket, som en av damerna klipper upp. Det bär sig inte bättre än att i paketet finns ett brev som blir sönderklippt. När de sedan försöker pussla ihop det blir naturligtvis lite tokigt.