På försommaren tog landstinget i Kalmar län beslutet att påbörja processen med att bilda en regionkommun. Konsulten Kent Johansson fick uppdraget att utreda möjligheterna.
I dag är politiken på länsnivå uppdelad på organisationer:
* Landstinget. Ansvarar framförallt för länets sjukvård, men driver även fyra folkhögskolor och kollektivtrafiken. Politikerna i landstingsfullmäktige utses i de allmänna valen.
* Regionförbundet. Har ansvar för näringslivspolitiken i länet som företagsstöd och infrastrukturfrågor. Har ansvar för länskulturen. Förbundet fungerar också som ett samarbetsorgan för länets tolv kommuner. Regionförbundet leds av en regionstyrelse, vars ledamöter har utsetts av länets kommuner och landstinget.
På flera håll i landet har man redan, eller så är man i färd med att slå i hop sina landsting och regionförbund till en regionkommun. Det gäller bland andra grannlänen Kronoberg, Jönköping och Östergötland.
Fördelarna är enligt Johanssons utredning flera:
* Det demokratiska inflytande över utvecklingsfrågor som rör länet blir bättre mär det styrs av en organisation som har direktval.
* Det blir en tydligare och starkare samverkanspartner för staten och länets kommuner.
* Regionkommunen kan ses som en förberedelse inför de framtida storregionerna.
– Det här är egentligen bara en parentes, säger Harald Hjalmarsson (M), vice ordförande i Regionförbundet.
Han syftar på att det så småningom finns planer på att slå samma dagens län till större regioner. Just nu pågår en utredning. Den har lovat att presentera förslag till nya större regioner till halvårsskiftet 2017.
Redan nu finns det län i Sverige som vill gå snabbare fram, men i sydöstra Sverige är det varit tyst kring frågan ett tag. Enligt Hjalmarsson beror det på att fler av grannlänen har fullt upp med ombildningen från landsting till regionkommuner. Nästa steg får helt enkelt vänta.
Ligger vägen öppen för att Kalmar län också blir en regionkommun, eller finns det några stötestenar?
– Nu finns det en enighet i länet om regionkommun, säger Harald Hjalmarsson, däremot pekar han på några frågor som behöver lösas:
Balansen mellan sjukvårdsfrågor och utvecklingsfrågor. Budgetmässigt kommer sjukvården att vara den allra största delen av verksamheten i regionkommunen. Utvecklingsfrågorna föreslås läggas i en egen nämnd som får en egen budget. Hjalmarsson skulle vilja att även sjukvårdsfrågorna lades i en särskild nämnd istället för direkt i regionstyrelsen.
– Det skulle inte bli bra om vård ställs mot tåg, säger han.
Den andra är hur länets kommuner ska samarbeta när Regionförbundet skrotas. Hjalmarsson tror att det behövs en särskild organisation för det.
– Om samarbetet skulle bli frivilligt tror jag att några av de minsta kommunerna kommer att få svårt att orka med att delta.