Enligt finansdepartementet kommer skattehöjningen innebära ökade intäkter till staten på 4,14 miljarder under 2016. Förslaget har mötts av kritik. Bland annat anser vissa att det är anpassat och skapat av storstadsbor. Men det är inte lantbrukarna som främst kommer med den mest högljudda kritiken.
– De flesta som hör av sig till oss och är upprörda, är personer som bor på glesbygden och pendlar längre sträckor, säger finansdepartementets kansliråd Anna Wallentin till VT.
Även lantbrukare uttrycker en oro inför skattehöjningen. Ett lågt pris på mjölk under en längre tid har gjort att mjölknäringen redan uppfattas som ganska pressad.
– Det är rätt så surt när man nås av ett sådant här meddelande, säger mjölkbonden Mattias Magnusson på Wirums gård.
Han vittnar om en redan pressad situation och att det inte finns utrymme för ytterligare utgifter. Han ser inte något positivt med skattehöjningen men tror samtidigt inte att det är energiskatten som är det största problemet.
– Vi vill ha ett högre mjölkpris helt enkelt och blir det inte det så kommer vi till slut att få leta efter en alternativ verksamhet, säger han.
På finansdepartementet är man medveten om att jordbruket befinner sig i en utsatt konkurrenssituation. För att inte slå för hårt mot jordbruks- och skogsnäringen föreslår man därför att låta dessa grupper få ökad befrielse från koldioxidskatten. Den ska motsvara den höjning av dieselskatten som kommer att drabba bönderna.
– Tanken med befrielsen från en annan skatt är att jordbrukarna själva inte ska påverkas av energiskatten över huvud taget, säger Anna Wallentin.
Däremot kommer inte skatten för transporterna av mjölken att skattebefrias.
Under 2015 var priset för bensin nere på tolv kronor per liter. Inte sedan 2007 hade priset för en liter bensin varit så låg. Under våren har priset stigit relativt mycket och om priset på bensin är detsamma 1 januari 2016 som i dag kommer priset för en liter bensin åter igen ligga över 14 kronor. Bensinpriset är beräknat på OKQ8 bensinpris 31 mars 2015.