Förra söndagen härjade flera skogsbränder i Västerviks kommun. För att kunna släcka dessa behövde räddningstjänsten i Västervik kalla in hjälp från både Vimmerby och Oskarshamn. Men först ringde räddningstjänsten till den egna kårens brandmän som inte var i tjänst just då.
– Tack vare att de ställer upp fick vi in 10 till 15 brandmän till, berättar brandmästare Peter Helge, som känner en oro för vad som kan hända vid skogsbränder med tanke på att den ordinarie bemanningen inte räcker till.
Räddningstjänstens normala beredskap räcker nämligen bara för helt vanliga dagar när det endast sker villabränder och bilolyckor. Då är det absolut inga problem, men när det händer något större är läget ett annat. Därför kan man säga att det var tur att den här skogsbranden ägde rum i april, menar Peter Helge.
– Om branden hade skett i juni hade det sett annorlunda ut. Det hade varit torrare ute och fler av de lediga brandmännen hade varit bortresta.
Sedan han själv började jobba heltid på räddningstjänsten i Västervik, 1997, har de både dragit ned på bemanningen och på antalet lokala stationer i kommunen.
– Man tycker att det är en för hög kostnad att ha beredskap som sällan används. Men det är tvärtom också: om det händer något blir det en enorm kostnad om man inte har beredskap, menar Peter Helge.
Branden startade vid Trädgårdstorpet, men spred sig snabbt söderut eftersom vinden var kraftig och drog åt det hållet. Därför behövdes snart en grupp brandmän i Böljerum.
– Det blåste 20-22 sekundmeter, så vi förstod att branden skulle sprida sig lätt.
Räddningstjänsten fick snabbt reda på att husen som fanns i riskzonen var obebodda. Därmed fokuserade brandmännen på att släcka branden för att bevara husen, istället för att först evakuera, vilket görs då människor finns i byggnaderna.
Att släcka skogsbranden krävde givetvis mycket arbete. Men det är minst lika mycket arbete som behöver göras efteråt, berättar Peter Helge. Hans första uppskattning är att de sammanlagt kommer ha ägnat mellan 300 och 400 arbetstimmar på den här branden. Nu håller de på med att tvätta och packa slangarna som användes under släckningen. Vilket bara det är ett ganska omfattande arbete, berättar Peter Hallberg och Magnus Rydholm som jobbar med detta när VT besöker räddningstjänsten.
Det finns två olika storlekar på slangarna, en något tjockare som används för att transportera vattnet, och en något tunnare som används när vattnet ska sprutas ut över branden. Mängden smuts avslöjar att de sistnämnda rört sig betydligt mer i en smutsigare miljö.
Peter Hallberg och Magnus Rydholm matar in en slang i tvättanordningen.
– Sedan ska den fyllas med vatten, berättar Magnus Rydholm medan slangen rullas upp på bordet.
Då kontrolleras också om det finns några hål som behöver lagas.
– Det här är en symbol för att det är något fel, som att den har läckt, berättar Peter Helge och lyfter upp en slang som har en knut slagen på sig.