För tre år sedan låg de psykiska diagnoserna bakom 35 procent av sjukskrivningarna. I dag är andelen i länet närmare 40 procent. Det visar statistik från Försäkringskassan. Vanligast är stressrelaterade diagnoser.
– Det är en av anledningarna till att vi bemannat våra hälsocentraler med fler psykologer, säger Linda Fleetwood (V), som sitter i landstingsstyrelsen med ansvar för länets psykiatri.
I dag arbetar 24 psykologer inom primärvården i Kalmar län. Det är en ökning med 300 procent jämfört med 2009.
När det rapporteras att den psykiska ohälsan ökar är det oftast den lätta till medelsvåra ohälsan som avses. Det kan röra stress, oro och sömnsvårigheter, ohälsa som primärvården ansvarar för.
Lars Mattsson är primärvårdsdirektör och ansvarar för arbetet på länets hälsocentraler.
– Efter politiska beslut och tillskott av resurser har vi kunnat utöka antalet psykologer. Det finns stora behov inom sjukvården generellt, men jag uppfattar Kalmar län som välbeställt vad gäller psykologer även om det kanske finns utrymme för fler, säger han.
Att det finns utrymme för fler intygas med eftertryck av Örjan Johansson, verksamhetschef på Stora Trädgårdsgatans hälsocentral i Västervik.
– Det stämmer att antalet psykologer har ökat, men behovet har ökat ännu mer. Vi skulle kanske behöva 50 procent fler psykologer än vad vi har idag, berättar han.
Men det är svårt att rekrytera psykologer.
– Vi har sökt psykologer men har istället fått anställa PTP-psykologer som inte är legitimerade. De går fortfarande under handledning. De kan bara ta hälften så många patienter som en legitimerad psykolog, säger han.
Dessutom behöver patienter med psykisk ohälsa ofta träffa läkare och ibland även sjuksköterska.
2010 listade SACO de yrken som kommer att vara heta 2015. Psykologyrket var ett av dem, och erfarenheten tycks visa att prognosen var rätt.
– Hela landet skriker efter psykologer, säger Linda Fleetwood.
Hon hyser förhoppningar om att den psykologutbildning som startats på Linnéuniversitetet i Växjö ska öka tillgången i Kalmar län.
Men för att komma till rätta med psykisk ohälsa krävs det mer än bara psykologer.
– Det handlar om samhället i stort, om vår arbetsmarknad, om hur skolan mår och om förebyggande folkhälsa. Det är ett stressat klimat i samhället idag, exempelvis sitter man inte lika säkert på arbetsmarknaden som förr, säger Linda Fleetwood.
Landstingspolitikerna Linda Fleetwood och Gudrun Brunegård (KD) berättar att en delorsak till att den psykiska ohälsan ökar i statistiken kan vara att människors beteende förändrats.
– Det som professionen säger är att människor numera har större vilja att söka hjälp för psykisk ohälsa, såsom stress, även om det fortfarande finns tabun kring psykiatriska sjukdomar, säger Linda Fleetwood.
– Livskriser uppstår för alla. Det kan vara skilsmässa eller att man förlorar jobbet. Förr kanske man talade med familjen eller sina grannar, numera vill man ha professionell hjälp, säger Gudrun Brunegård.
För att fånga upp psykisk ohälsa tidigt ska en Barn- och ungdomshälsa startas som består av ett team med psykologer, kuratorer och psykiatrisjuksköterskor.
– Tidigare hamnade ungdomar i kläm. De platsade inte hos elevhälsan och inte heller inom psykiatrin, berättar Gudrun Brunegård.
Teamet ska vara uppsökande och utgå från Kalmar och Västervik.