Västerviksbon röstar på Marit Paulsen i EU-valet, på Krister Örnfjäder i riksdagsvalet, Lena Segerberg i landstingsvalet och Harald Hjalmarsson i kommunvalet.
Nej, vi har inget belägg för att exakt sådana väljare existerar, men den kartläggning som VT gjort visar att partitroheten mellan valen är låg:
• På kommunnivå är Västerviks kommun ett riktigt moderatfäste med 36,4 procent av väljarna. I riksdagsvalet fick partiet bara 25,8 procent i kommunen. I hela riket fick partiet 30 procent. Det kan noteras att samtliga övriga borgerliga partier har väldigt låga siffror i kommunvalet.
• På landstings- och riksdagsnivå är Västervik snarare en sossekommun. 43,7 procent av väljarna röstade på S i landstingsvalet och 40 procent i riksdagsvalet. I riksdagsvalet nådde partiet ett resultat i Västervik som var tio procent bättre än rikssiffrorna. Är man spekulativt lagd så kanske Sverige haft Mona Sahlin som statsminister om riket röstat som Västerviks kommun.
• EU däremot är en helt annan sak. Visserligen är S det största partiet bland väljarna i Västerviks kommun, och Moderaterna näst störst, men siffrorna 28 respektive 16 procent är blygsamma jämfört med vad partierna presterar i övriga val. Istället briljerar de mindre partierna. Folkpartiet som fick 3,5 procent i kommunvalet, nådde 10,2 procent i EU-valet. 9,0 procent av väljarna i Tjust röstade på Miljöpartiet i EU-valet, mot bara 3,8 procent i kommunvalet.
Även C och V hör till överpresterarna i EU-valet. Eller underpresterarna i kommunalvalet om man så vill.
Är valsplittringen ett positivt tecken?
– Det måste man väl säga, säger Sverker Thorén, som själv brottas med låga röstetal i kommunfullmäktige, men kan glädja sig åt partiframgångar i landstingsvalet och EU-valet: Det tyder på att väljarna tittar på politikens innehåll och inte bara röstar utifrån tradition.
Moderaten Malin Sjölander står inför en stor utmaning i vår. Hon står på valsedeln till EU-valet, det val som är hennes partis svagaste gren. Hon tror att det viktigt att framgångsrika partikamrater som är verksamma i andra politiska nivåer visar att de är engagerade även i Europafrågor.
– Därför tycker jag att det var väldigt positivt att Harald Hjalmarsson skrev en debattartikel om hur EU påverkar den regionala politiken.
Läs mer i lördagstidningen. Eller klicka här för att köpa ett nummer av e-tidningen.