Luftstrid
Enligt en OFYL - orientering för flygsäkerhetstjänsten - daterad 13 september 1956 skulle de båda planen öva jaktstrid med början på 10 000 meters höjd. Stiden skulle avslutas på lägst 5 000 meter eller när en av flygförarna kom i skjutläge.
Rotechefen hade stor vana vid jaktstrid medan rotetvåan, (fänrik Enlund), hade utfört åtta jaktstridspass och avancerad stridsmässig flygning.
Planet som störtade kom in snett bakom det andra planet på 10 000 meters höjd.
"Striden utvecklade sig till en kurvstrid i vänstervarv under successiv höjdminskning".
"På 5 800 meters höjd och vid 350 kilometer i timmen kom planet i g-stall. Flygplanet "satte sig" och vibrerade. Flygföraren släppte inte efter med rodren utan försökte bibehålla flygplanet i en sväng, varvid det vek sig åt vänster och fortsatte i ett par kvickrollar som övergick i snabb vänster spinn".
För att få flygplanet ur spinnen gav piloten full gas och fällde in vingklaffarna. Farten var runt 300 kilometer i timmen och planet fortsatte spinna utan ändring. Vid 3 000 meters höjd fällde piloten huven och utlöste katapultstolen.
Piloten Enlund fick en kraft chock vid utskjutningen och såg inte när stolen frigjordes. När han kom till fullt medvetande utlöste han fallskärmen som utvecklade sig på 1 000 meters höjd och han landade oskadd på gården Baldersrum.
- Samma vecka förlorade flygvapnet åtta plan, säger intendent Anders Sandström, Flygvapenmuseet i Linköping, som tillsammans med bibliotekarie Anita Sundgren hjälpt oss att gräva fram uppgifter om kraschen i museets stora arkiv.
Samma dag som planet störtade utanför Gamleby kraschade tre andra plan, två av piloterna omkom.