Västerviks gator dansade. I över två timmar ljöd trummorna och visselpiporna i Västerviks centrum och stämningen vittnade om en fortsatt festlig kväll. Minns ni? Det var så karnevalen i Västervik beskrevs 2013. Bakom arrangemanget stod Jessica H Gustavsson och Magnus Karlsson. Intresset var stort och planerna för en fortsättning påbörjades. Men grusades av pengabrist.
– Vi har inte fått det stöd från kommunen som vi anser krävs för att driva projektet vidare, sa Jessica till VT i april 2014.
Nu har de skickat in en ny ansökan om bidrag från kommunen.
– Vi hade ett möte i juni, berättar Anders Östlund, fritids- och hälsostrateg i Västervik kommun.
Under våren skrev ungdomsrådet i Västervik ett inlägg på en hemsida som förmedlar ungdomars idéer. Meddelandet handlade om att de önskade att karnevalen skulle återupplivas. Så här löd Anders svar på inlägget: ”Planeringen är redan i full gång inför nästa års Karneval i Västerviks stad. Arrangören är densamma som 2013, precis som då i samverkan med Västerviks kommun. Denna gång är Karnevalen dock utökad från en dag till tre dagar. Häftigt! Vi ser verkligen fram mot sommaren 2016!”
Men något beslut har kommunen inte fattat än. Ärendet har varit uppe på kommunfullmäktige tidigare i somras, men på grund av tidsbrist blev det inget beslut fattat vid det tillfället. Därför väntar Jessica H Gustavsson och Magnus Karlsson på ett svar vid nästa kommunfullmäktige, den 31 augusti. Förra gången de ansökte om stöd blev de beviljade 150 000. Men det räckte inte då och skulle heller inte räcka nu, säger Jessica.
– Och vi behöver inte bara ha pengar. Vi vill ha tjänster också. Hjälp med sophantering, markupplåtelse, städning. Vi vill att det ska täckas, så att vi kan fokusera på det andra.
I ansökan och genom mötet med kommunen har de nu förtydligat vad de behöver för att kunna driva arrangemanget.
– Nu tror jag de har förstått vad vi söker. Det är inte kanske eller lite grann, säger de nej på en eller ett par punkter så är det ett nej, säger Jessica.
Just nu är det alltså väntans tider för arrangörerna. Planeringen börjar de nämligen med först efter beskedet.
– Det verkar som att det finns en vilja att hjälpa till, frågan är bara om det går att hitta vägarna, säger Jessica.