Vi möter de båda damerna och pensionärerna, Lisbeth Gustavsson, 77, och Anita Johansson, 69, för att diskutera hur det ser på sin tillvaro när de inte längre behöver arbeta för brödfödan. Vi träffas en liten stund före månadens möte i PRO där de är aktiva.
– Det är stor skillnad mot hur vi och våra föräldrar levde som pensionärer. Min farfar fick en silverkrycka när han fyllde 50, till exempel, säger Lisbeth Gustavsson.
Det var en milstolpe i livet. Silverkryckan var en högtidspresent som släkt och vänner samlade till. En hedersgåva. I dag skulle en 50-åring nästan känna sig förolämpad om släkten kom med en käpp.
En 50-åring var för ett halvt sekel sedan som en pigg och vital 75-åring är i dag. Pensionärerna sitter inte längre i parken och matar duvor. De går på rockkonserter och reser mycket. De lever längre och de äldre blir allt fler. I Sverige har medellivslängden nästan ökat med tio år det senaste halvseklet. Det hänger samman med att vi lever sundare, är mer aktiva och motionerar mera. Dessutom har färre haft tunga och hårda arbeten.
– Min son och jag köpte oss en husbil för några år sedan. Vi har rest över hela landet med den. Vi har varit i Norrland, på västkusten och i Skåne till exempel, säger Lisbeth Gustavsson.
Det var skillnad mot hennes föräldrar som på sin höjd tog en tur med båt till Källvik för att äta middag. I början av 1950-talet minns Lisbeth att man bilade till Göteborg och Värmland.
– Vi bodde hos olika familjer som vi fick tag på genom turistföreningarna.
Anita Johansson berättade att hennes föräldrar inte började resa förrän de sista tio åren av livet. Det var när hon tog med dem till Mallorca. Sedan blev det flera resor, men alltid i Anitas sällskap.
– När jag var med kände de sig trygga. Jag sade åt dem att de måste ut och flyga så de kan se om det finns några änglar ovan molnen.
Anita och Lisbeth har liknande bakgrund. Deras fäder var arbetare och deras mödrar hemmafruar. Mammornas liv förändrades inte mycket med pensionen. De fortsatte att ta hand och hem och man. Herrarna levde också ett lugnt och tillbakadraget liv som pensionärer. Det gick promenader och badade bastu någon gång i veckan med andra gamla gubbar.
– Pappa gjorde inte så mycket. Han tog sina promenader, säger Lisbeth Gustavsson.
Om gårdagens pensionärer levde ett stilla liv inom hemmets dörrar så ser Anita och Lisbeths liv lite annorlunda ut. De kan göra vad de vill, de är friare att fånga dagen som den kommer.
– Nu får man ta en titt i almanackan om någon frågar så man inte blir dubbelbokad, förklarar de.
Båda damerna är aktiva i PRO och spelar bland annat boule två gånger i veckan med bouleklubben.
– Toppen, är deras omdöme om det spelet.
Även till det yttre skiljer sig dagens pensionärer från deras föräldrageneration. Deras föräldrar gick i hatt och ytterrock eller ulster. I dag är det lättare att hitta sin egen stil. Pensionärer och ungdomars klädsel skiljer sig inte så rasande mycket. Den enda skillnaden vi kan komma på i en hast är att pensionärernas jeans är hela...
Anita Johansson och Lisbeth Gustavsson tycker att de tillhör en gynnad generation. De växte upp i ett land där den stora massan under många år hela tiden fick det bättre. Nu oroar de sig för att deras barn inte ska få samma möjligheter att leva ett hyggligt liv som pensionärer med stigande pensionsålder och mindre pengar i plånboken.