Waldemar "Walle" Nothdurfts godmodiga ansikte är välbekant för många Västerviksbor: Under fyra år arbetade han som korvförsäljare i centrala Västervik. Men för fem år sedan såldes den korvvagn som Walle hyrde, och därmed stod han plötsligt utan sysselsättning. Jobbet som korvförsäljare hade varit fritt och (så klart) med mycket utevistelse. Så var skulle han hitta något liknande? Inte inom industrin i alla fall.
– Industrijobb... det är pest och kolera för mig, avslöjar Walle.
Men så fick han ett sommarvikariat som parkeringsvakt, ett vikariat som snart blev till fast tjänst.
– Det är ett fritt jobb med mycket utevistelse, berättar han om jobbet som uppenbarligen var "a perfect match".
Som många bilägare känner till kan parkeringsläget i Västervik väcka huvudbry under sommarmånaderna. Waldemar ser ingen enkel lösning på parkeringsbristen. Tillfälliga parkeringsytor har föreslagits, men var skulle de i sådana fall ligga?
I det stora hela upplever han parkeringsläget som positivt.
– Det är postitivt eftersom de flesta sköter sig. Men visst händer det att människor kommer fram och skäller. Då brukar jag fråga "Är det du eller jag som har parkerat fel?", det brukar ta udden av diskussionen, säger Walle.
Som nybakad parkeringsvakt för fem år sedan fick Walle lära sig att eventuella hårda ord var riktade till yrkesrollen och inte till personen. I dag är han välbekant, även för felparkerarna, och det händer att de stannar till och småpratar.
"När jobbar du nästa gång?" frågar en del.
– Det vet man aldrig, brukar jag svara, säger Walle.
På så sätt finns det likheter med arbetet som korvförsäljare. Det är ett socialt yrke, och många stannar till för att bara prata en stund.
– Man blir lätt lite av en hobbypsykolog.
Det finns återkommande "kunder" i Västervik, de som kanske - eller kanske inte - satt i system att parkera utan att betala avgift. Kanske räknar de kallt med att den eventuella kontrollavgiften betalas av de parkeringsavgifter som de slipper.
– Men det tycker jag är låg nivå. Dessutom misstänker jag att det finns så kallade målvakter även i Västervik.
Alltså personer som mot betalning står som ägare till en bil som någon annan använder.
Förr i tiden fick parkeringsvakterna provision, men inte längre. Det hände att de blev för nitiska och valde att fälla istället för att fria.
Walle, däremot ger gärna en felparkerare några extra minuter.
– Jag vill alltid ge dem en ärlig chans att hinna flytta sin bil.