– Det är praktiskt. Vi har replokalen hemma i källaren, säger Pethra Nordlind-Andersson, när vi går nerför den smala trappan.
Det har sina fördelar att bo i Överum konstaterar hon och maken Fredrik. Huspriserna på orten tillät att de skaffade ett tillräckligt stort hus för att kunna ägna ett rum åt sin favoritsysselsättning: Musik.
Båda har spelat i otaliga band sedan lång tid tillbaka, och det var musiken som förde dem samman. De pratar om glädjen att sitta i "repan" och skapa nya låtar.
Det fanns bara ett frågetecken kring Överum: Fanns det andra som man kunde spela med?
De hittade basisten Conny Christiansson, som bodde i Björnsholm. Han kunde efter visst funderande tipsa om en trummis: Nils-Eric "Nisse" Bülow. Så var bandet Aerial Core fött.
Namnet, översatt till svenska, är motsägelsefullt: En luftig kärna. De tycker att det är talande för deras musik – något som inte låter sig fångas så lätt.
Det handlar om rock. Gärna åt det tyngre hållet, men de använder ord som dynamik. Ena stunden mjukt, nästa hårt.
Deras musikaliska bakgrunder är minst sagt brokiga. Fredrik Andersson har spelat allt från "totalimproviserad musik" till hårdrock. Pethra började i band som spelade 60- och 70-talsinpirerad rock.
– Rock åt hippiehållet, sammanfattar hon.
Nils-Eric Bülow har spelat både rock och pop, men verkar ha en förkärlek till jazz.
– Jag lyssnade på Esbjörn Svenssons Trio i bilen på väg hit.
Låtarna skriver de själva. Texterna kommer från Pethras penna. Musiken är ett lagarbete.
– Börjar jag och Pethra skriva en låt så gör vi den inte klar. Vi tar med den till repetitionen så att Conny och Nisse får komma sina idéer. Det blir alltid bättre så, säger Fredrik Andersson.
Är det självklart att skriva eget? För ett okänt band kan det vara lättare att få med sig en publik genom väl valda covers som alla känner igen.
– Det är roligare att spela eget, säger Nisse Bülow, men skyndar att lägga till att han har respekt för de som tolkar andras musik.
– Vi gör den musik vi själva vill höra, säger Fredrik Andersson.
Och det verkar vara den kreativa processen, när en ny låt växer fram i replokalen, som de tycker är allra roligast.
– Ibland får vi säga "stopp" till oss själva. Nej, nu får vi repa på det som vi redan har, säger Pethra Nordlind-Andersson.