Den är grå, kompakt och ganska oansenlig men kan rädda liv. I ett och ett halvt år har räddningstjänsten, i samarbete med socialförvaltningen och hemtjänsten, använt sig av flera så kallade larmväskor. Det för att tillfälligt kunna säkra en lägenhet eller en lokal som saknar brandlarm.
– Vi vet att det mest är äldre personer som är ensamstående och kanske är sängliggande eller har svårt att ta sig ut som omkommer i bränder. Väskan har gjort att vi kan göra mångas vardag tryggare, säger Peter Helge, verksamhetsansvarig på räddningstjänsten i Västerviks kommun.
Det går till så här. Larmväskan kopplas in i ett vägguttag och flera branddetektorer, alltså brandvarnare, kopplas trådlöst till den. De placeras ut i lokalen eller hemmet. Om de upptäcker brandrök larmar väskan räddningstjänsten direkt. Ingen behöver alltså ringa, så om personen i lägenheten sover eller är oförmögen att ta sig till telefonen eller trycka på sin larmknapp, larmas räddningstjänsten ändå.
Håkan Karlsson är deltidsbrandman i Överum. Han visar på sin personsökare som får larmet om det ligger i hans område. Han tycker att väskan är en viktig lösning på ett säkerhetsproblem.
Och det har inträffat en incident där väskan högst troligtvis har räddat ett liv. Det säger Gunilla Hveen, områdeschef för område Norr i äldreomsorgen.
Hon menar att väskan i dagsläget kan vara helt avgörande för om en brukare kan bo kvar hemma eller inte.
Veronica Sundbäck och Irma Pettersson jobbar i hemtjänsten i Överum.
– Det känns som en extra trygghet, både för oss och för brukarna, säger Irma Pettersson och får medhåll av Veronica Sundbäck.
Peter Helge kallar dagens trygghetslarm för "larmknapp", inte ett trygghetslarm.
– Innan vi har ett säkert brandsystem för alla och ett system som kan larma räddningstjänsten direkt är det inte ett trygghetslarm, hävdar han.
Om Peter Helge fick önska skulle det i dag finnas ett fast system där branddetektorer själva kan skicka larm direkt till räddningstjänsten.
– Men det är en fråga om pengar och om prioriteringar. Vi räknar med att det skulle kosta ungefär en miljon att installera hos de som behöver den här hjälpen och sedan skulle det bli en driftskostnad på runt 300 000 till 400 000 kronor varje år.
– Vi jobbar för att de äldre ska ha det bra och tryggt. Så det skulle kännas bra för oss också, säger Veronica Sundbäck.