Målet i den satsning som nu permanenteras över hela landet är att tiden från brott till dom ska kortas till sju veckor, för en rad mindre brott.
Natten mot den 6 maj kontrollerades en man i Överum av en polispatrull. I passagerarsätet låg en kniv, lättåtkomlig.
På måndagen, två dagar senare, åtalar assistentåklagare Frida Johnsson mannen för brott mot knivlagen. Osedvanligt snabbt agerat. Dylika brott kan i många fall ta mycket längre tid innan åtal väcks.
Mannen medger det som hänt, men förnekar brott. Han hävdar att det är en brevkniv han glömt kvar i bilen.
Mannen är känd av polisen sedan tidigare. Patrullen genomför en husrannsakan i bilen med motiveringen: "Omständigheter kring vilka NN brukar umgås med samt hans rörelsemönster under färd i Överum".
I åtalet framgår att ärendet hanterats "enligt reglerna om snabbförfarande i brottmål". Rättegång planerades att hållas inom två veckor, vilket han också fick reda på där på gatan i Överum.
Den snabba hanteringen är ett led i ett nytt arbetssätt gällande vissa brott, som rattfylleri, butiksstöld, olovlig körning, narkotikabrott och brott mot knivlagen. Målet är att tiden från brott till dom ska ta max sju veckor, skriver Domstolsverket på sin hemsida.
49 dagar. Denna gång räckte det alltså med 27 dagar.
Påföljden blev 100 dagsböter. Domen kan förstås överklagas till hovrätten, så om så blir fallet och den får prövningstillstånd kan processen pågå ett tag till.
I korthet handlar det om att polisen gör sin utredning klar på plats, vid ett gripande, och ger den misstänkte en preliminär tid för rättegång. Arbetssättet har pågått i form av försöksverksamhet sedan 2018, med en successiv utbyggnad sedan dess.
Under 2022 användes snabbförfarandet på 36 procent av alla brottmål i de 27 tingsrätter som då ingick i försöksverksamheten, skriver Domstolsverket.
Under 2023 införs det i hela landet.
För Västerviks och länets del körde man igång den 1 april.
– Snabbförfarandet har visat sig vara både effektivt och rättssäkert. Att det nu införs på alla tingsrätter och blir ett permanent arbetssätt är positivt både för medborgarna och domstolarna, säger Carin Westerlund, projektledare för snabbförfarande i brottmål på Domstolsverket, till hemsidan.