Den regionala infrastrukturplanen gäller i en tolvårsperiod och revideras vart fjärde år.
– När man reviderar planen kan man föra in nya objekt, allt eftersom projekt färdigställs. Det är det vi vill göra nu, säger Pär-Gustav Johansson (M), oppositionsråd med ansvar för regional utveckling.
Länsplanen ska antas av regionfullmäktige våren 2022, och senast 30 april 2022 ska planen ha skickats till regeringen, som ska godkänna den.
Väg 35-sträckan mellan Överum och Ulvsdal – som ligger nära länsgränsen – finns med på "bristlistan" i planen som nu skickats ut på remiss till kommuner, myndigheter och organisationer.
Vad som inte finns är en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för sträckan, som (M) nu vill se.
– Varje länsplan rymmer en stor satsning. I den nuvarande planen är det väg 136 på Öland, nästa satsning är riksväg 37/47 till Oskarshamn. Södra och mellersta länet har varit prioriterat, nu är det norra länets tur, fortsätter Johansson (M).
Om en ÅVS görs menar Moderaterna att den långa byggprocessen, med vägplaner, samråd och miljökonsekvensbeskrivningar, ska påbörjas 2026.
Karin Helmersson (C) är regionråd med ansvar för regional utveckling. Hon påpekar att väg 35 redan står på tur efter riksväg 37/47.
– Vi följer det handlingsprogram och de prioriteringar som gjorts tidigare och den närmaste möjligheten är att komma in i planen som antas om fyra år. Därför är det också naturligt att snart sätta igång en ÅVS, säger hon, och fortsätter:
– Väg 35 är en otroligt viktig väg, men med de medel vi har kan vi bara genomföra ett stort projekt vart fjärde år. Den långa planeringstiden gör alltså att vi här pratar om 2030, som tidigast.
Harald Hjalmarsson (M), andre vice ordförande i kommunstyrelsen i Västervik, framhåller att det på den östgötska sidan investeras närmare en halv miljard på väg 35.
– Det man gör på Östgötasidan måste vi nu möta upp, och då vill vi att man utreder vad som behövs för att sträckan ska få 100 km/h-begränsning, viltstängsel och mitträcken. Många vittnar om att just den här sträckan är en flaskhals, säger han och påpekar behovet för pendlare, godstransporter och kompetensförsörjning.
Helmersson håller med om att en 100-väg vore det mest önskvärda.
– Men Trafikverket måste göra bedömningen om det är möjligt.