Trenden men fler och fler ödehus i Sverige är enligt Robert inget nytt.
Att hus i små orter på landet överges är inget nytt. Robert Danielsson, som både skrivit böcker och håller föreläsningar och kurser om ödehus menar att det beror på flera saker. Den stora utflyttningen av svenskar till USA på slutet av 1800-talet och industrier som lades ner under slutet av 1900-talet är några orsaker som bidragit till varför det ser ut som det gör idag.
– Under flera decennier har vi dessutom haft en urban trend som har lockat inte bara mig, utan många andra till städer. Statistiska centralbyrån har en väldigt osäker siffra på hur många hus som står öde i Sverige idag. Det beror på hur man definierar men det ligger någonstans runt 200 000. I en småkommun kanske det rör sig om i snitt 800–1 000 hus, säger Robert.
De senaste åren har flera kommuner och privatpersoner startat initiativ för att ta hand om ödehusen, och helst av allt få folk att flytta tillbaka till dem.
I Värmland har till exempel flera kommuner gått ihop och kartlagt var de lokala ödehusen ligger. Efter det har de sedan kunnat kontakta ägarna för att se varför husen är övergivna och om de skulle vilja sälja dem. Till sist har de matchat ihop mäklare eller köpare med de som vill sälja sina hus.
Målet med projektet i Värmland var att ha åtminstone två påbörjade fastighetsaffärer. När projektet led mot sitt slut i somras visade det sig att förväntningarna slagits med råge. Hela sex affärer hade då gått i lås och minst lika många hade påbörjats.
Ett av 550 ödehus som identifierades i Boden och Luleå kommun.
Ungefär samtidigt, mellan 2020 och 2024, tänkte flera andra kommuner på olika håll i Sverige i samma banor. Boden och Luleå har till exempel jobbat tillsammans utefter samma premisser. Deras inspiration kom i sin tur från projektet Hej hemby där Övertorneå, Pajala, Haparanda och Kiruna gjorde samma sak. En snabb sökning på Google visar att Tomelilla, Ystad och Sjöbo kommun, för att bara nämna några, också har liknande projekt igång.
Jenny Engström, som var ledare för Bodens del av projektet Växa tillsammans, säger att initiativet blev en framgång.
– Det blev väldigt lyckat. Det viktigaste är att vi började pratat om vikten av att ödehusen kommer ut till försäljning. Fastighetsägare bor ofta långt bort och ingen aning om hur behovet av bostäder ser ut. Förut kunde man inte få något betalt för sina gamla hus men så ser det inte ut idag.
Robert, vars företag Landsbygdsdröm matchar också ödehusägare och köpare, tycker att sådana initiativ är bra så länge kommunen inte pressar någon att sälja sitt hus. Det är dessutom viktigt för kommunerna att själva förstå varför situationen blivit som den blivit.
– Från politiskt håll måste man ha inflyttningsstrategier som helt enkelt syftar till att alla åldrar kan bo kvar, och att nya åldrar ska kunna flytta till din kommun. Kommunen har en servicefunktion till befolkningen, det måste man hörsamma, säger han.
Åtgärder från både kommunen och lokalbor är enligt Robert viktigt för att vända trenden.
Samtidigt som kommunerna borde ta en större roll menar Robert också att sättet man ser på ödehus måste förändras.
– Det handlar om att inte lägga fokus på de tomma husen utan snarare vilken typ av nyttighet som kan komma av dem. Varje familj som flyttar till ett ödehus innebär ofta att det blir fler barn som behöver gå i förskola eller skola. De tar även med sig kompetenser och andra saker som är bra för orten. Om man tar bort sparande och investeringar och skatt blir 80 procent av familjers nettoinkomst kvar i den lokala ekonomin, det är jätteviktigt.
Viktigt är också att lokala initiativ främjas och får möjlighet att skapa förändring. Att Överum har folk som bryr sig om bygden och ser en ljusare framtid står redan klart. Claes Magnusson, som bor i en lägenhet som nyligen blev renoverad av Simon Bergman och Sonny Andersson, tycker sig redan se en u-sväng.
– Det är ju bättre nu än för bara några år sedan. Grannhuset håller också på och renoverats och blir jättesnyggt. Det som är viktigt för framtiden är att det kommer in seriösa fastighetsägare som vill göra någonting, och där passar Simon och Sonny verkligen in i min bild av hur jag vill att det ska se ut, säger Claes.
Resurser som man kan utnyttja istället för problem, så sammanfattar Robert hur man bör se på ödehusen.
Robert ser att intresset för ödehus fortsätter att vara starkt och om man spelar sina kort rätt tror han att trenden kan vara på god väg att vända.
– Det viktigaste är bara att se möjligheterna och inte endast problemen.