Lantmäteriet står i begrepp att göra en stor rensning ur sitt fastighetsregister. Alla avtalsservitut och nyttjanderätter som skrevs in före 1968 kommer att rensas bort om inte fastighetsägarna begär att de förnyas.
Ungefär en halv miljon servitut och nyttjanderätter kan komma att tas bort, med stöd i den så kallade förnyelselagen. Lagen stiftades 2013 och fastighetsägarna fick till 2018 på sig att agera. Än så länge är det bara två procent av de gamla servituten som förnyats.
– Det är svårt att säga om det beror på att många fastighetsägare inte känner till den planerade rensningen eller att man tycker att man har god tid på sig. Det kan också vara så att det är fler gamla servitut än vi räknat med som inte längre är aktuella, säger Olle Unger, fastighetsrättslig expert på Lantmäteriet.
Rensningen görs för att få ett mer aktuellt fastighetsregister.
– Det finns många oriktiga, missvisande och inaktuella inskrivningar av servitut och nyttjanderätter. Detta kan leda till att onödiga problem uppstår, till exempel när en fastighet ska säljas, säger Olle Unger.
Om servituten stryks ur registret betyder det inte att de blir ogiltiga. Däremot kan de bli det om grannfastigheten säljs. Om den nya ägaren hävdar god tro, det vill säga att han inte känt till att det fanns ett servitut, kan det bli svårt att hävda sin rätt.
Servitut som beslutats i en lantmäteriförrättning, så kallade officialservitut, berörs inte av ändringarna och behöver därför inte förnyas.