Hon är kommunens anhörigkonsulent och av de anhöriga som tar kontakt med henne och har klagomål på omsorgen är det hemtjänsten som oroar mest.
– De jag träffar tycker att det är på tok för många som har kontakt med den som behöver omsorg. För varje ny som kommer tvingas anhöriga berätta en gång till vad deras anhörig behöver hjälp med. Många tycker att det känns otryggt att personalen inte vet vad som ska göras. Men det mesta fungerar riktigt bra, säger hon.
Den som nyligen har fyllt 75 år känner sannolikt till henne. Hon skriver nämligen ett brev till alla som har uppnått denna ålder. I brevet erbjuder hon sig att komma och berätta om den omsorg som finns och det stöd hon kan ge till anhöriga vars närstående behöver kommunal omsorg.
Efter att hon tagit kontakt med en nybliven 75-åring är det upp till den personen att ta kontakt med henne.
– Det är viktigt att göra det här så tryggt som möjligt, säger hon.
Hon berättar att det känns bra att kunna hjälpa anhöriga.
– Det är fantastiskt att kunna ge stödjande samtal. Det är viktigt att anhöriga får höra att de gör ett viktigt arbete, de gör det på frivilligbasis och det kan vara tungt.
Den förändring hon har upplevt under de senaste åren är att hon i dag ger stöd inte bara till anhöriga till äldre personer, utan också till anhöriga som har yngre personer i omsorgens vård. Så var det inte förr.