Ett exempel: staden Rotterdam med nära 700 000 invånare. Staden är nästan enbart känd som Europas och världens näst största hamn. Verksamheten i hamnen sysselsätter en kvarts miljon människor. Men Rotterdam söker allt mer profilera sig som en kultur- och filmstad främst med museet Boijmans van Beuningen med verk av bland andra Rembrandt, Brueghel, van Gogh, Monet och Dali.
Den 14 maj 1940 flygbombade Nazi-Tyskland Rotterdam. Några få byggnader, stadshuset, posthuset och del av Laurens kyrka, klarade sig undan bombningarna, som pågick i fem minuter. Tyska ockupationen pågick i fem år. Varje dag mellan 13:25 och 13:30 rings det i klockorna i Börshuset som påminnelse om denna flygattack.
En vän till oss Cees van der Wel berättar att 900 människor dog under flygattacken. 80 000 människor blev hemlösa. Viktiga delar av hamnen förstördes. Pappan överlevde bombningen. Han såg vilda djur springa på gatorna. Djurparken Blijdorp, som då låg mitt i stan, träffades och djur blev fria.
Centrum i Rotterdam har sedan 1940-talet förvandlats till en supermodern arkitektoniskt spännande stad med skyskrapor, höghus och byggnader i glas, metall och betong. En ny saluhall öppen sju dagar i veckan får Hötorgshallen i Stockholm att framstå som en liten saluhall. Nederländska arkitekter har givits utrymme för fritt skapande. Det är omtumlande att vandra runt i stans centrum. Känns lite som på Manhattan i New York med minst ett 50-tal skyskrapor och höghus.
Politiskt och religiöst är Rotterdam intressant. I Rotterdam finns Europas största moské. Rotterdams borgmästare sedan 2009 är Ahmed Aboutaleb, som 16 år gammal kom från Marocko. Han är den förste muslimske borgmästaren i Europa. Nära halva befolkningen i Rotterdam är född utomlands – de flesta kommer från Nordafrika och från tidigare nederländska kolonier.
Här finns välmående villakvarter men också relativt trista bostadsmiljöer. Nöjeslivet är givetvis inte i klass med Amsterdams. Det sägs här att Rotterdam drar in pengarna, som folket i Amsterdam och residensstaden Haag gör av med.
Rotterdam tycks ha svårt att attrahera utländska turister trots stora ansträngningar att satsa på att bli en film- och kulturstad. En taxiförare utanför Centralstationen säger oss att det i bland kan gå timmar mellan körningarna. Årligen kommer mer än elva miljoner utländska turister till landet – få av dem tycks hitta vägen till Rotterdam. Tråkigt kan det tyckas.
Vi besöker vår son Robert, som efter examen vid Southamptons universitet, arbetar som skeppsmäklare i den lilla staden Hellevoetsluis några mil bort. Journalisten Cees van der Wel, som tidigare arbetat för nederländska medier i Sverige, är anställd på regionala public-service företaget Rijnmond TV. Han tycker också att Nederländerna och Sverige har mycket gemensamt. Den stora skillnaden är ytan. Nära 17 miljoner invånare på en yta ungefär motsvarande Småland och Blekinges.
Kanaler, gigantiska motorvägssystem och hela fält med växthus dominerar ytorna utanför storstäderna. Amsterdam, Haag, Rotterdam, Leiden och Utrecht. Under en taxiresa hör vi på nederländsk radio Klas Torstensson, musiker och tonsättare – född i Gamleby – bli intervjuad om en kommande premiär. Lite stolthet känner vi inombords.
Under vår vecka i Nederländerna ser vi inte en enda tiggare utanför affärer och offentliga byggnader. Nederländska ambassaden i Stockholm upplyser att sedan början av 2000-talet är det inte förbjudet att tigga. Enskilda kommuner har dock rätt att införa förbud mot tiggeri, om sådant uppfattas negativt av befolkningen. Amsterdam och Haag har infört sådant förbud.
Svenska sjömanskyrkan har funnits i staden sedan mer än 100 år. Andelen besökande sjömän har sjunkit. Sjömanskyrkan har mer och mer blivit en uppskattad samlingsplats för utlandsboende svenskar med familjer. Rotterdam har vidare ett internationellt känt universitet i Erasmusuniversitet med bred inriktning på forskning och avancerad utbildning.
I Randstadområdet med Rotterdam, Amsterdam och Utrecht finns inte mycket orörd natur kvar. Här kan vi tala om en extrem urbanisering. Amsterdam och Haag når vi med snabbtåg. Till internationella storflygplatsen Schiphol tar det med snabbtåg en dryg halv timme. I Amsterdam besöker vi det ombyggda och storslagna Rijksmuseum,som har en enastående Rembrandt-utställning,som pågår till mitten av maj. Det var jättelånga köer en lördagseftermiddag för att ta sig in i museet. Och det var till och med köer för att ta sig ut. I residensstaden Haag finns ett fantastiskt museum i Mauritshuis, ett privatpalats från 1640-talet. Här finns en unik samling nederländsk konst av högsta världsklass.
Så vår uppmaning till er VT-läsare är om ni kör bil på väg mot södra Europa, stanna till i Nederländerna och far inte bara igenom landet. Och låt hamn- och kulturstaden Rotterdam ingå i besöksprogrammet!