För ungefär ett år sedan skaffade Louise Axelsson Holmens app till sin mobil. Den rymmer det mesta hon behöver veta för att sköta sin skog. Där finns skogsbruksplan med bland annat karta över skiften, typ av skog och åtgärdsförslag. Det är samma information som finns på webben och i pappersform, men med appen finns allt åtkomligt i mobilen när man är ute i markerna.
– Jag upplever att informationen är mer lättillgänglig. Mobilen är ju alltid med och är det något jag undrar över kan jag kolla och få svar direkt, säger hon.
Inbyggt i appen finns gps och när Louise är ute i skogen visar en prick på kartan exakt var hon befinner sig. Frö gård har en areal på 300 hektar varav 260 är skog som består av två skiften som är uppdelade i 95 avdelningar.
– När jag står i skogen klickar jag på avdelningen i mobilen och då får jag till exempel reda på areal, ålder på skogen och hur träslagen är fördelade procentuellt. Jag ser när det är planerat för gallring, avverkning eller någon annan skötsel.
Gustav Grybäck, virkesköpare på Holmen, med Tjust som ett av sina områden, tycker att den digitala utvecklingen är positiv.
– När jag började jobba som virkesköpare för ungefär tio år sedan skrev vi ut papperskartor från webben och hade med oss ut i skogen. Idag arbetar jag med en surfplatta och har tillgång till all information både på kontoret och ute i fält. Jag kan också lägga in ny data, till exempel nya vattendrag eller omarkerade rösen i appen, som sedan uppdateras direkt.
När det börjar närma sig en avverkning hos en skogsägare kan stor del av förplaneringen göras på kontoret i Vimmerby.
– I och med den data som kommer från laserskanning av skogarna har traktplaneringen (bedömning av virkesuttag, detaljerad plan för naturhänsyn och återväxt med mera. reds anm.) underlättats avsevärt. Jag kan till exempel förtolka och beräkna bärighet i marken för att dra basvägar för skogsmaskiner på optimala ställen.
Den skogliga grunddata som skogsbruket, myndigheter och kommuner bygger mycket av sin planering på, kommer från den nationella laserskanning som inleddes 2009 i Sverige. Den är nu nästan helt klar, skriver Skogseko i marsnumret. Nu diskuterar en rad intressenter behovet av en ny regelbunden laserskanning.
– Ett laserskanningsomdrev beräknas kosta 150 till 200 miljoner kronor. Det låter mycket, men samhällsekonomiskt är det ändå väldigt lönsamt. Vi räknar med att samhället får tillbaka minst tio gånger de satsade medlen bara i skogssektorn, säger Svante Larsson, enheten för geografisk information på Skogsstyrelsen till Skogseko.