I plansilon till höger i bild ligger ensilerad helsäd, som egentligen skulle ha tröskats, men fick tas tidigare till grovfoder.
Kanske var torrsommaren 2018 mer påtaglig för gemene man, på grund av värmen och alla bränderna, men flera lantbrukare som vi har pratat med, tycker att den här har varit värre. En av dem är Karin Löwenborg.
Även om det var väldigt lite regn i juni och juli sommaren 2018, kom det ganska mycket i augusti. Så har det inte varit i år.
Däremot är det lättare nu än det var då att få tag på svenskt foder, eftersom torkan den här gången har varit koncentrerad till Kalmar län, inklusive Öland.
– Vi har köpt från Skåne och Östergötland, som har fått mer regn, säger Karin.
För ungdjuren kommer det att bli mycket halm att äta i vinter, plus kraftfoder. Gräset sparas till korna.
– Den första vallskörden var 70 procent av normalt och den andra 30. Den tredje kommer vi inte att ta förrän i oktober, säger Karin.
En räddning har varit att det blev så mycket foder förra året, så att det har funnits att ta av länge. Men nästa år kommer det inte att finnas något överskott i ladorna.
Karin Löwenborg tror att man som bonde får lära sig att leva med att det blir en del sådana här torra somrar framöver.
Hur hanterar ni det?
– Genom bevattning. Det skaffade vi efter 2018. Vi bevattnar 90 hektar av vallar, majs och även spannmål i början. Vi håller på och bygger ut, så att vi ska ha till 130 hektar nästa år.
Varifrån tar ni vattnet?
– Från Kyrksjön och två egna sjöar.
Odensviholm räknar inte med att få något statligt stöd på grund av torkan, så som det var 2018, eftersom det bara är en mindre del av Sverige som drabbats den här gången.
Det gör också att de inte kan räkna med någon kompensation i form av höjda priser, utan det blir de själva som får ta den ekonomiska smällen. Däremot har de ansökt om de stöd som inrättats på grund av de höga energipriserna och kriget i Ukraina.
En liten del av allt foder som lagrats inför vintern på Odensviholm: halm och ensilage.
Det regn som ändå har kommit den senaste tiden, har gjort att det ser ganska grönt ut. Men det behövs betydligt mer, om det ska sätta fart och växa på vallarna, så att det kan bli en ordentlig tredjeskörd.
Bristen på regn har förstås också gjort att det har blivit dåligt med gräs på betena.
– Vi har fått börja stödfodra tidigare på grund av det och kommer även att plocka in djuren tidigare än vi brukar, säger Karin.
Det sistnämnda beror på att djuren blir oroliga, när det är ont om bete. Då börjar de vandra omkring mer i hagarna och leta efter ställen där de kan rymma.
Betena växer dåligt på grund av torkan. Det gör att djuren kommer att tas in tidigare än vanligt i höst.