Calle Monell såg en varg på väg till jobbet.
Calle Monell driver Västerviks Trafikskola, ihop med brodern Henric, och bor själv utanför Horn. Vägen som går norr om Odensvi är hans vanliga pendlingsväg till jobbet.
Men det hör inte till vanligheterna att han ser varg där. Faktiskt var det första gången, den 6 november.
Calle visste att det hade setts varg i Västerviks kommun, men inte att det fanns en långstannande varg i just det här området.
Så en dag stod den bara där. Fastän han aldrig sett en varg ute i det fria, förstod han direkt vad det var.
Vad var det du tog det på?
– Den var väldigt stor, jämfört med en jämthund. Det var min första tanke.
Även utseendet och rörelsemönstret var annorlunda, jämfört med en hund, tyckte han.
Vargen befann sig ute på ett fält, ungefär 100 meter bort. Calle stannade bilen och drog ner rutan. Han filmade vargen. Den tittade på honom.
– Sedan sprang den lite och stannade och kollade igen. Den var inte superskygg.
Så småningom försvann den bort över fältet och in i skogen.
För Calle var det ett möte med blandade känslor.
– Det är lite häftigt, men också läskigt, för man vet vad vargen kan föra med sig, säger han.
Han tänker på hur det kan bli för hundar och tamboskap.
– I grund och botten är det ju en fråga om man ska ha en levande landsbygd, funderar han.
Det är i det perspektivet som han ser att det kan bli komplicerat med vargar.
– Det kanske skulle kunna funka, men jag personligen har svårt att tro det. Det finns ju alltid en risk för angrepp, om det finns varg i ett område. Det har vi ju redan sett konsekvenserna av, säger han.