Lärare i Norrköping döms – efter att ha ingripit mot elev

Läraren säger själv att han försökte hålla ordning i klassrummet. Men hans ingripande mot en 15-årig elev gick för långt och ska räknas som misshandel, fastslår nu Norrköpings tingsrätt och dömer mannen.

Det var misshandel när högstadieläraren ingrep mot den 15-årige pojken, menar Norrköpings tingsrätt. Bilden är från ett annat sammanhang.

Det var misshandel när högstadieläraren ingrep mot den 15-årige pojken, menar Norrköpings tingsrätt. Bilden är från ett annat sammanhang.

Foto: Doug Olson/Mostphotos

Norrköping2024-09-11 12:45

Som Norrköpings Tidningar tidigare har berättat handlar målet om en händelse i ett klassrum på högstadieskola i Norrköping i höstas. En elev vägrade där att lyssna på lärarens uppmaningar om att byta plats och efter flera försök till samtal valde läraren att själv flytta på den stol som 15-åringen satt på.

Pojken föll då ner på golvet och menar själv att läraren efteråt också slog honom med flera slag samt tog strypgrepp på honom.

Läraren åtalades för misshandel, men har nekat till brott och sagt att han bara tagit ett grepp med armen om pojkens nacke, för att kunna avvisa honom ur klassrummet. Han har i övrigt hänvisat till att han som lärare måste få hålla ordning i klassrummet och att pojken själv blev våldsam och hotfull efter att ha fallit från stolen.

undefined
"Tingsrätten konstaterar att (lärarens) agerande mot (pojken), både i att dra undan stolen och ta strypgrepp, faller under straffbestämmelsen för misshandel", skriver Norrköpings tingsrätt i sin dom. Bilden är från ett annat sammanhang.

Norrköpings tingsrätt menar att 15-åringen har berättat om händelsen på ett "detaljerat sätt som framstår som självupplevt" och att de tre klasskamrater som har vittnat också stödjer att han fallit från stolen och att läraren tagit ett grepp med sin arm kring hans hals. De delarna anses därför vara styrkta.

"Vad gäller slaget mot pannan konstaterar tingsrätten dock att varken vittnena eller utredningen i övrigt på ett tydligt sätt ger stöd för att det har inträffat", skriver rätten i sin dom.

De påpekar där också att en lärare enligt skollagen har viss rätt att göra ingripanden mot ordningsstörande elever, men att "fysiska ingripanden som faller under straffbestämmelsen misshandel aldrig är tillåtna".

"Tingsrätten konstaterar att (lärarens) agerande mot (pojken), både i att dra undan stolen och ta strypgrepp, faller under straffbestämmelsen för misshandel. (Läraren) kan därmed inte undgå ansvar med hänvisning till tillsynsplikten", skriver man.

Rätten menar vidare att läraren borde ha förstått att pojken kunde falla av stolen och skada sig, men också att grepp om halsen kunde orsaka skada.

undefined
"Brottet har skett i en miljö där målsäganden borde kunna känna sig trygg och att målsäganden befunnit sig i beroendeställning till den tilltalade", menar Norrköpings tingsrätt i sin dom.

Därför, menar man, har läraren haft ett så kallat likgiltighetsuppsåt (se faktaruta) till brottet och döms nu för misshandel. Tingsrätten konstaterar att straffvärdet är en månads fängelse, men att mannen är tidigare ostraffad och påföljden blir därför villkorlig dom och 50 timmars samhällstjänst.

Läraren, som sedan tidigare har köpts ut av kommunen, ska även betala skadestånd till pojken på 26 500 kronor. Tingsrätten motiverar det med att "brottet har skett i en miljö där målsäganden borde kunna känna sig trygg och att målsäganden befunnit sig i beroendeställning till den tilltalade".

Olika slags uppsåt

Åklagarmyndigheten beskriver på sin hemsida att det finns tre former av uppsåt:

"Avsiktsuppsåt innebär att gärningspersonen vill uppnå en viss effekt med sitt handlande."

"Med insiktsuppsåt menas att gärningspersonen insett att en viss effekt ska inträffa eller att det fanns en gärningsomständighet."

"Likgiltighetsuppsåtet utgör den nedre gränsen för uppsåt. I detta fall har gärningspersonen varit medveten om risken för effekten/gärningsomständigheten och också varit likgiltig till att effekten skulle inträffa eller till att det fanns en gärningsomständighet."

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!