Bildsköne Bengtssons och Tatuerade Johanssons tältläger i skogen utanför Grytgöl. Bilden hittades i tältet sedan duon flytt efter skottlossningen.
Det är i runda slängar 90 år sedan som Bildsköne Bengtsson terroriserade trakterna runt Grytgöl. En indicent har fastanat, den när han skottskadade kriminalkonstapel Zaar i en dramatisk revolverduell.
– Jag var bara elva när det hände, men minnet lever kvar än, säger Lennart Samuelsson där vi står utmed vägen mellan Grytgöl och Folkström. Polisen kom till skolan och stod vakt vid grinden nere vid vägen. Vi tyckte mest att det var spännande. Bildsköne Bengtsson var en folkhjälte. Nästan som han Robin Hood.
Visst var han en hjälte ute i stugorna när det begav sig, Bildsköne Bengtsson. En av Sveriges mest omhuldade kriminella personer någonsin. Märkligt nog, kan tyckas, för det var trots allt bara en simpel tjuv som livnärde sig på inbrott, stölder och dynamitkupper. Men hans fräckhet gick hem hos allmänheten och beteckningen som sin tids "Samhällets fiende nummer ett" formulerades med viss beundran i grunden.
Sensommaren 1933 placerade dessutom han och kumpanen Tatuerade Johansson lilla Grytgöl i blickfånget under några laddade dagar som omfattade allt mellan ett dolt tält i skogen, en rad inbrott, stulna bilar, skottlossning och en polisjakt som snart övergick i rena parodin.
84-årige Lennart Samuelsson från Grytgöl minns uppståndelsen och vet också var Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson hade sitt hemliga läger från vilket de gjorde sin nattliga utflykter i Grytgöl med omnejd för att stjäla.
Från dikesrenen pekar Lennart Samuelsson rakt in i skogen.
- Hundra meter härifrån, rakt in i skogen, hade de sitt läger. Men nu finns det förstås inga spår kvar. På den tiden var det bara storskog här. Sedan dess har den avverkats och den nya ungskogen har hunnit växa upp en bit.
Men vi tar det från början.
Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson opererade över hela södra Sverige och exakt hur länge de låg och tryckte utanför Grytgöl är det ingen som vet. Men den 25 augusti 1933 värmde Bengtsson upp med ett djärvt dubbelinbrott i Kneippen i Norrköping som uppmärksammades stort, inte minst i NT.
"Nattliga inbrott i Kneippbaden", löd förstasidans rubrik och texten berättade om hur tjuven, då ännu inte namngiven, först klättrade in i en villa på Strandvägen (Kneippgatan i dag) och letade igenom huset i jakten på något värdefullt att stjäla. Utdelningen blev mager; blott en kavaj, en regnrock och en sommarytterrock.
Men han fick också med sig en stege och med hjälp av den klättrade han in genom ett öppet fönster på andra våningen på en villa på Trafikgatan (nuvarande Borgsgatan). Väl inne i sovrummet stal Bildsköne Bengtsson ett nipperskrin innehållande, bland annat, ett damarmbandsur av guld, åtskilliga damringar besatta med diamanter och pärlor samt en portmonnä med 20 kronor. Värdet av det stulna uppgick till 3 000 kronor.
Med sammanbiten min står Bildsköne Bengtsson inför rätta efter gripandet i Göteborg i oktober 1934.
NT skrev:
"Tjuvens båda nattliga besök hava underlättats därav att varannan av gatulyktorna släckas kl 11 på kvällen och att båda villorna lågo i mörker". Allmänheten uppmanades också att höra av sig till statskriminalpolisen i Norrköping om det skulle visa sig att tjuven försökte avyttra de stulna föremålen. Så skedde inte och Bildsköne Bengtsson hann undan.
Däremot hade polisen i samma veva börjat misstänka Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson för ett stort antal dynamitkupper som under en period förövats runt om i, framför allt, Närke och Östergötland. Polisen ordnade skärpt bevakning över ett stort område.
Den 7 september 1933 gav det utdelning. En misstänkt Hudson dök upp i Kumla och försvann i rasande fart när polisen försökte stoppa den. Bildsköne Bengtsson satt bakom ratten och hans passagerare var Tatuerade Johansson. En kort men intensiv biljakt följde innan Bengtsson dammade rakt in i en häck en bit utanför Kumla. Bilen kvaddades men Bengtsson och Johansson försvann till skogs innan polisen hann fram.
Än en gång har Bildsköne Bengtsson gripits av polisen. Den här gången i Göteborg och för att eskorteras av statspolisen till Skåne.
Polisen tycktes ha förlorat dem.
Men tjuvarnas kvaddade Hudson var ett bra spår. Den visade sig vara stulen från disponent Burén vid Grytgöls Bruk. Spaningarna koncentrerades till Grytgöl.
Lennart Samuelsson berättar:
– En av brukets arbetare, Sven Boström, erinrade sig att han ofta känt lukten av tobak och kaffe vid ett speciellt ställe i skogen mellan Grytgöl och Simonhult. Han cyklade eller gick dagligen den ensliga vägen till och från sitt arbete. Han berättade om sina iakttagelser och polisen misstänkte att Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson höll sig gömda på just den platsen.
Den 8 september bestämde sig polisen för att slå till mot det hemliga tjuvnästet i skogen. Styrkorna leddes av kriminalkonstapel Zaar från Linköping och fjärdingsman Berggren i Hällestad. Den sista biten, fram mot lägerplatsen, fick de sällskap av disponent Burén och vägvisaren Sven Boström.
Väl framme vid tältlägret, som visade sig vara ytterst välutrustat och luxuöst inrett med stöldgods, fann gruppen självaste Bildsköne Bengtsson utanför tältet. Han höll som bäst på att raka sig. Bengtsson överrumplades fullständigt och gav sig utan motstånd. Men innan Zaar hann få fast handbojorna på Bengtsson dök Tatuerade Johansson upp. Denne kastade sig bakåt, in i tältet, och fick tag i en pistol, en browning. Han sköt flera skott varav ett som sårade Zaar lätt i ena armen. I den allmänna villervallan efter skotten försvann de båda efterlysta brottslingarna bland träden.
Polisuppbådet retirerade å sin sida till disponentvillan i Grytgöl där både grogg och lunch dukades fram. Kanske inte det allra lämpligaste rent spaningstekniskt. Samtidigt kallades i stort sett alla som ägde ett vapen i trakten samman för att ge sig ut i skogen på jakt efter de efterlysta. Rena rama uppbådet i gammal klassisk vilda västern-stil.
Sannolikt försvann Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson omedelbart från området och drog sig nedåt Skåne, där de hade en annan undangömd skogskoja som bas för sina stöldräder. Men en, efter den långa och blöta lunchen, lindrigt nykter Zaar höll både skenet och modet uppe och låtsades jaga de båda brottslingarna
i ett par dygn trots att han rimligen borde ha anat att de inte längre fanns kvar i Grytgölstrakten.
– Jakten i skogarna pågick i flera dagar, berättar Lennart Samuelsson, och så småningom började folk få upp ögonen för polisens fadäser. Det var rena farsen och Bengtsson och Johansson blev nästan hjältar på kuppen.
– Men det är svårt att förstå hur man kunde dra igång alla löjliga stolligheter med beväpnade civila i förbrytarjakten. Det kunde lätt ha inträffat en svår olycka med alla nervösa skyttar utplacerade lite hur som helst och nyfikna ungar som sprang omkring i skogen.
I NT, daterad den 8 september 1933, höll landsfiskal Hörberg en korrekt fasad:
– Jakten har pågått hela natten och jag måste säga, att ortsbefolkningen ställt sig synnerligen förstående inför polisens uppgift och biträtt på det mest hjälpsamma sätt utan tanke på egna mödor. Min och andra polismäns bestämda uppfattning är att förbrytarna i alla fall inte lyckats ta sig ut ur skogen, ännu åtminstone, och både härifrån och i Närke och Sörmland är nästan all tillgänglig polis och en del annat folk också på benen.
Men Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson syntes aldrig till i Grytgölsskogarna igen. Duons brottsliga bana fortsatte i oförminskad hastighet på andra platser i Sverige och deras hjältestatus mattades aldrig. Men en rad inbrott i, bland annat Grytgöl och Ljusfallshammar, sattes i efterhand i samband med de bådas undangömda vistelse i trakten. Och disponent Burén behöll Bengtssons rakspegel som prydnad på sitt kontor.
I Grytgöl lever legenden om Bildsköne Bengtsson vidare. Inte minst tack vare Lennart Samuelsson som ägnat en av sina populära, och fortfarande pågående, grävcirklar åt de båda kändisskurkarna.