På tisdagen gick Läkarförbundet ut med en undersökning om läkartätheten i primärvården. 2008 togs ett riksdagsbeslut att det skulle gå 1 500 patienter på en distriktsläkare. Enligt undersökningen är det inget landsting som lever upp till den målsättningen. Enligt Staffan Skobe, ordförande i Distriktsläkarföreningen i Kalmar län så har läkarbristen i länet pendlat mellan 25 – 30 procent de senaste åren.
Vad får det för konsekvenser?
– På hälsocentralerna får man planera för det. Vissa arbetsuppgifter tas över av andra yrkesgrupper i vården. En annan följd blir ökat tryck mot akuten. Antingen att folk åker direkt till akuten om man tror att det är svårt att få en tid på en hälsocentral. Det finns även hälsocentraler som tvingas hänvisa vidare till akuten på grund av läkarbrist, säger Skobe.
Han efterlyser både en nationell plan, och krafttag från landstingen. Bland annat måste det bli attraktivare att välja allmänmedicin som specialisering.
Är det högre status att söka en specialisering inom sjukhsuvården?
– Så kan det vara, men arbetsmiljön spelar in. Den är bättre på sjukhusen.
Nyckeln tror Skobe är att utöka de så kallade ST-platserna. Specialisttjänstgöringen är en del i vägen mot att bli färdig specialistläkare. Tjänstgöringen görs i vården. Om platserna blir fler, och de övriga anställningsvillkoren bättre tror Staffan Skobe att det ska attraktivare för unga läkare att söka sig till distriktsvården.