Den första boken "Dom är sötast när dom sover" handlade om småbarnslivet. Nu är det djur som står i fokus. Lite konstigt kan man tycka, eftersom illustratören Lena Sjöberg själv inte har någon hund.
– I vuxen ålder har jag inte haft det, nej. Men när jag var liten hade vi en Laban i något år. Men man behöver inte ha hund för att skriva och rita en bok om dem. Jag tror alla har minnen från hundar som de har mött.
– Och tar man en promenad i Mörtfors en dag så har man material så det blir över efter den, berättar hon.
Att det blev hundar och inte katter, Sjöberg är själv kattmänniska, var inte bara en slump.
– Det kan nog bli en bok om katter med. Men hundar är lite roligare. Det finns massor av olika raser och de har olika kroppspråk och uttryck som är roliga att skildra.
I boken är det nog hundar som mer betraktar människor än tvärtom.
– Vi ter oss väl smått absurda genom en hunds ögon, vi är ju duktiga på att trassla till det för oss.
När vi pratar målgrupp är svaret inte helt självklart.
– Jag tycker ju att den passar för alla, hundägare, de som inte har hund och de som funderar på att skaffa. Jag tycker att den fyller ett tomrum. Det är en tramsig bok man kan skratta åt. Serieböcker i dag är så ... mörka, ironiska och har svart humor.
– Den här är en snäll bok, jag tror vi behöver det.
Och under coronakrisen har allt fler köpt hund ...
– Exakt! Jag tror vi behöver lite ljus i allt det här dystra. Min förhoppning är att läsarna ska ha lika roligt som jag hade när jag skrev den.