Under de senaste dagarna har privatpersoner lagt ut bilder och namn på de personer som misstänks för knivdådet på julnatten i Västervik – inte bara de som nu häktats, utan även de övriga misstänkta.
Något som kan vara en brottslig handling, beroende på hur påståendena formuleras.
– Att peka ut någon som brottsling eller klandervärd, eller säga något som får människor att tycka sämre om någon annan, är förtal i teknisk mening. Det kan det vara, även vara om det som sägs är sant, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet och särskilt engagerad i frågor kring näthat och personlig integritet.
Även den som delar vidare förtal kan göra sig skyldig till brott – och därmed dömas till skadestånd.
– Många tror att det bara är upphovspersonen som döms, men delningarna kan också vara förtal, säger Mårten Schultz.
Det är dock sällan någon blir straffad för förtalsbrott, då åklagare mycket sällan går vidare med den typen av mål. Det finns dessutom flera omständigheter kan utgöra förmildrande omständigheter, däribland om anklagelserna är sanna eller om den som uttalar dem har rimliga skäl att tro att de är sanna.
Om ett förtalsmål inte rör mycket unga människor, en utsatt minoritet eller har en sexuell koppling är det mycket ovanligt att de leder till en fällande dom.
– 96 procent av alla anmälningar som rör kriminalitet på nätet föranleder ingen åtgärd från åklagare. Det säger något om hur vårt rättssamhälle ser ut, säger Mårten Schultz.