Många av de beslut som regeringen fattar har sin grund i EU-beslut. Regeringens beslut påverkar i sin tur vad som sker i en kommun.
– För oss ingår det i det vardagliga arbetet, säger Harald Hjalmarsson (M), kommunalråd.
Ett av de områden där EU till stor del har gemensamma regler, regler som man beslutar om i EU-parlamentet, är miljön.
– Det är speciellt viktigt för oss i Västervik eftersom vi är en kustkommun. Där ser vi en stor nytta i samarbetet. Miljön har inga administrativa gränser att ta ställning till, inga kommungränser eller nationsgränser.
Miljö- och klimatpolitiken innebär bland annat att man förbinder sig till olika mål när det gäller utsläpp och hur stor andel av energin som ska vara förnybar. Under våren röstade EU-parlamentet fram tre olika klimat- och energimål fram till år 2030, då man bland annat vill att andelen förnyelsebar energi ska vara 30 procent.
Om samarbetet kring miljön är av största vikt, så anser Harald Hjalmarsson att beslutsfattarna i parlamentet ska bry sig mindre om detaljfrågor. EU ska inte bestämma om våra ostkakor, snus och löjrom, menar han.
– Det är sådant som gör att EU känns lite väl byråkratiskt. Man måste tillåta det unikt lokala.
Harald Hjalmarsson är även engagerad i SKL, Sveriges kommuner och landsting, som påverkas ännu mer konkret av EU:s politik. SKL får ofta lämna yttranden till regeringen som gäller olika EU-direktiv. På tapeten just nu inom SKL är sammanhållningspolitiken, det vill säga hur olika bidrag för regional utveckling ska återbetalas.