Vardagslöften ska leda till bättre klimat

Framöver ska kampanjen "Klimatlöftet" rulla igång. Målsättningen är att få länsborna att intressera sig för hur förändringar i deras vardag kan påverka miljön. På hemsidan (www.minplanet.se/kalmarlan) ska man kunna teckna sig för löften som att gå över från att köra bil till jobbet till att istället åka kollektivt eller cykla. Alla löften som görs registreras och markeras på en länskarta. Där kan man se hur många löften som gjort per kommun, och hur omfattande löftena är. Västerviks kommun har ett mål att komma upp i 1 500 löften. Hur vet man att folk verkligen håller sina löften? Det är ju lätt att klicka i löften för nöjes skull.
- Det bygger ju på att den som går in på hemsidan har en värdegrund att verkligen vilja bidra till klimatet, säger kommunens kommunikationsstrateg Eva Grönwall. Kommunekologen Gun Lindberg tycker inte att det allra viktigaste är att alla de löften som ges hemsidan uppfylls till punkt och pricka. - Syftet med hemsidan är ju att den som går in för varje klick får nya råd om hur man kan minska sin klimatpåverkan. Har de kommunanställda själva ställt ut några löften?
- Jag har klickat för 22 klimatlöften. Bland annat att äta mer närproducerat, cykla till jobbet och handla mer second-hand, säger kommunens konsumentrådgivare Therése Johansson. - Jag har bland annat lovat några enkla saker som att byta ut glödlamporna och äta mindre kött, säger Gun Lindberg. Vad gör kommunen i ett större perspektiv? Rickard Wester som är ansvarig för kommunens energi- och klimatstrategi berättar att kommunen ska ha en fossilbränslefri energiförsörjning till 2030. Flera energisatsningar som kommunen gör har VT berättat om. Biogasmacken är en - att bygga kraftvärmeverket så att det kan producera el är en annan. Ett energislag som kommunen hoppas mycket på är vindkraften. Bruno Nilsson, som är vd på det kommunala bolag som driver biogasmacken, hoppas att man ska kunna utveckla biogasen ytterligare. VT har nyligen berättat att man tittat på möjligheten att göra biogas av matspill. Spill från fiskfabriken på Lucerna kan bli en annan biogaskälla. - Det finns väldigt mycket man kan göra biogas på, men rötningen fungerar olika bra, och ekonomin variera, säger Bruno Nilsson. Ett annat område där kommunen arbetar är genom energibesparande renoveringar av sina fastigheter. - Vi har satt upp kravet på fastigheter att åtgärderna ska ha en tioårig payoff tid, säger Rickard Wester. Med andra ord ska renoveringarna ha betalat sig själva genom sänkta energikostnader inom tio år. Det innebär att klimatåtgärderna på längre sikt kan bli en god affär för kommunen. Hur har utvecklingen hittills varit när det gäller koldioxidutsläpp för Västerviksborna? Enligtjämförande statistik så har koldioxidutsläppen per invånare minskat från 4,5 ton per år 1990 till 3 ton 2006. Framförallt har minskningen skett genom mindre energiförbrukande fastigheter. Övergången till fjärrvärme spelar en stor roll. På en punkt har utvecklingen inte gått framåt ett dugg under de här åren - transporterna. - Bilkörningen har snarare ökat under de här åren, konstaterar Gun Lindberg. - När det gäller transportsektorn har det inte skett någon omställning än. Det är där de stora vinsterna finns att göra, säger Rickard Wester.

Vardagslöften ska leda till bättre klimat

Principen många bäckar små gäller när Kalmar län ska minska koldioxidutsläppen. Förhoppningen är att 10 000 länsinvånare ska komma med löften om en miljövänligare livsstil.