Ett avancerat vattenpass, en tumstock, ett måttband, en avståndsmätare. Och så den ”rosa bibeln” med riktlinjer så klart. Det är några av de verktyg som miljö- och byggnadskontorets Leif Aringstam använder i ett av sina uppdrag. Han har under ett par år inventerat stadskärnans publika lokaler för att undersöka hur det egentligen står till med tillgängligheten för alla, även de med funktionshinder.
Resultatet är nedslående. De allra flesta lokaler i centrum har brister som fastighetsägarna måste rätta till för att göra dem maximalt tillgängliga. Det är det lag på.
– Det är vanligt att måtten inte stämmer, vi sköter oss ganska dåligt faktiskt. Dörrbredderna är för snålt tilltagna och på många ställen fattas det automatisk dörröppnare, det gör det enormt svårt om man exempelvis sitter i rullstol, säger Leif Aringstam.
Han har under ett par år utgått från Storgatan i Västervik och letat sig in på tvärgatorna.
– Fastighetsägarna äger ofta ett ”block” där det ingår flera publika lokaler, jag tar en ägare i taget.
Under förra året hann Leif Aringstam med att inventera 39 lokaler.
– Det är ett tidsödande arbete som jag gör några timmar på eftermiddagarna, jag har många andra uppgifter också.
Frågan om tillgänglighet har blivit mer aktuell de senaste åren. Leif Aringstam arbetar utifrån lagstiftningen. Hans iakttagelser kan bli till förlägganden om bättring, där sådan kan göras.
– Men det går inte alltid. Ta Storgatan till exempel. En butik med ett par tre trappsten kan inte bygga en ramp, den får inte plats.
Om man inte gör något åt sina brister kan det leda till vite.
I Sverige har tillgänglighetsarbetet gått långsamt. 2010 skulle landets 290 kommuner ha nått målet med att inventera, komma med förslag på åtgärder och ta fram kostnadsunderlag för att komma tillrätta med tillgänglighetsproblematiken i samhället.
– Tre kommuner nådde fram till målen. Det är absolut inte godkänt.
I och med sitt arbete har Leif Aringstam träffat mängder av människor och han säger att bemötande är väldigt bra.
– Man intresserar sig och hör sig för om vad som gäller. Vi samtalar om deras verksamheter. Jag upplever att alla vill nå fram, och göra samhället tillgängligt för alla.
Under det här året har 30 lokaler till inventerats och arbetet fortsätter. När Västerviks stadskärna avhandlats är det dags för resten av kommunen.