Trenden i vinvärlden har länge pekat mot de så kallat fruktdrivna vinerna, det vill säga, mycket koncentrerat fruktiga, saftiga viner på de franska popdruvorna. Australien, Sydafrika och Kalifornien har lett denna utveckling, där smakrikedom parats med mjukhet och hög alkoholstyrka.
Visst är dessa bombastiska fruktbomber goda, men ibland inte så lätta att kombinera med mat. Dessutom är alkoholstyrkan ofta lite onödigt hög vilket stundtals gör vinerna klumpiga och obalanserade.
Moderna viner på de populära internationella standarddruvorna i all ära, men det är skönt att det som motvikt också finns traditionalister som gör personliga viner på inhemska, lokala druvor utan att konstra till det för mycket.
I Apulien, i södra Italien, görs utmärkta viner på negro amaro-druvan som jag ofta återkommer till och alltid blir lika positivt överraskad av, då de uppvisar personliga och delikata karaktärsdrag långt ifrån cabernet, shiraz och chardonnay-autostradan. En egenhet med negro amaro-druvan är att den ger lite brända och rostade smaktoner som i vinet kan uppfattas som ekfatskaraktär, trots att de inte varit i närheten av ett fat.
Den nya årgången av gamla välkända Copertino, som var det första vinet från Apulien som började säljas här i Sverige, är till exempel utmärkt. Vinet bjuder på en sammetslen, mogen, något rostad smak med stall- och fikontoner tillsammans med inslag av torkade katrinplommon och russin. Passar utmärkt till smakrika pastarätter, men även till rustikare kötträtter.
Familjeföretaget Candido (med bland annat Salice Salentino) i samma syditalienska distrikt gör också mycket bra och karaktärsfulla viner med negro amaro-druvan som bas.
Sune Liljevall/TT Spektra
sune.liljevall@ttspektra.se
Fyra utmärkta negro amaro-viner
Salice Salentino Riserva 2005, Apulien, Italien, (7570) 67 kronor.
Copertino Rosso 2001, Apulien, Italien, (2077) 68 kronor.
Cappello di Prete 2005, Apulien, Italien, (2727) 79 kronor.
Duca d'Aragona 2003, Apulien, Italien, (32347) 129 kronor.