Flera rader med publik fyllde Strandvägen under måndagens Karhu Run i Västervik och väntade förväntansfullt på starten klockan åtta. Det var spännande bara att följa löparna, som stod tätt, tätt i startområdet, minuterna innan start. Ju närmare startskottet det kom, desto fler huvuden rörde sig upp och ner på löpare som inte ville stelna till. Och på de som stod längst fram kunde man se många nervösa tics, innan de trångt gav sig iväg. Men till synes utan incidenter blev det ett härligt lopp att följa från start med både mycket duktiga löpare, en springande baguette och några som satsade på stavgång.
Först i mål kom Björn Ahlepil, tävlandes för Klubblösa IF men boendes i Sollentuna.
– Fantastiskt, det gick bra, sa han andfått direkt efter målgång.
20,11 sprang han de dryga sex kilometerna på. Rycket från Oskar och Ludvig Danielsson från Goif Tjalve kom redan efter ett par kilometer på raksträckan från Kulbacken till Slottsruinen.
– De andra sänkte tempot och jag bara körde på, säger Björn som kom femma förra året, över minuten långsammare.
– Men nu har jag tränat bra i ett år, säger en glad segrare som blev hjärtligt omkramad av glada lagkamrater i Klubblösa IF, som mest består av västervikare, efter målgång.
Hanna Michaëlsson imponerade och vann överlägset i damklassen på fina tiden 23,21. Hanna, som sommarvikarierar som underläkare på Västerviks sjukhus, blev anmäld av fastern från Västervik och det var hon ordentligt glad för efteråt.
– Det kändes lätt första halvan, sen blev det tokjobbigt, säger hon med ett stort leende.
Tvåa i damklassen kom Ankarsrumslöparen Anna Johansson på 24,36.
Både Hanna och Björn var enade om vad de tyckte om årets Karhu Run.
– Jättekul, en folkfest verkligen. Otroligt fin sträcka också, vid vattnet och allt, säger Björn Ahlepil sammanfattande.
Vem var då bäst på VT-sporten (av de som kunde delta...)? Jo, Rikard Nilsson var det som tog den viktiga skalpen när han sprang i mål cirka en halvminut före en sliten Kenny Wiis.