Tidig bondesamverkan i Tjust

Bland annat trycktes det upp en broschyr i början på 1950-talet, vilken handlade om fyra bönder i Loftahammar och deras gemensamma problem. I det fagra Tjust gick de fyra jordbrukarna Hugo Johansson, Aleglo, Bertil Jonasson, Bredvassa, Ture Claesson, Bredvassa, och Arnold Karlsson, Aleglo, och funderade på hur de skulle kunna få ut så mycket som möjligt av mekaniseringen på sina gårdar. Det var inga stora gårdar de brukade, men just därför var det viktigt att finna en rationell ekonomisk lösning.De skapade den så kallade "Tjustmetoden" vilken kom att bli en välsignelse, en metod vilken än i dag 2008 nyttjas på ett liknande sätt på samma gårdar, vilka i dag drivs av yngre ättlingar.De fyra bönderna hade var och en skaffat sig en traktor med plog och harv, något de var fullt klara med att deras gårdar inte kunde vara utan.Men deras traktorer måste fylla stora krav på mångsidighet. Det fick inte vara en traktor som bara kunde användas till plöjning och harvning, då hade de inte stor hjälp av den.Nej, här måste det till en maskin som kunde klara båda dessa uppgifter och de lättare arbetena på gården lika billigt som med hästdrift. Och inte nog med det. Den skulle dessutom kunna användas i skogen och framför allt vid transporter.Det var sålunda inga små krav de ställde, men de fann lika väl en traktor som fyllde kraven, och de var den de skaffade sig. Därefter kom frågan upp hur man bäst skulle kunna ordna det för sig med redskapen. Hur skulle gårdarnas ekonomiska bärkraft på bästa sätt utnyttjas vid anskaffningen av de nödvändiga redskapen? Detta var själva kärnan i deras problem.Skall man ha en traktor, så skall man också ha allsidig nytta av den, det var de fyras gemensamma åsikt.Det var den inställningen som gjorde att de skaffade sig var sin traktor, och det visade sig snart nog att de traktorer de köpt var de rätta för att åstadkomma det man eftersträvade.Flyttar vi fram till år 2008 och besöker de fyra gårdarna ser vi att den gård som Hugo Johansson hade i dag drivs av sonsonen Anders Johansson.När det gäller gården som Ture Classon hade drivs den i dag av en dotter och måg i Gunnel och Gunnar Nilsson.En tredje gård, vilken för nästan 60 år sedan drevs av Arnold Karlsson, är det dottern och mågen Eva och Kjell Riedmüller som tagit över. Ägarna på dessa tre gårdar har än i dag ett mycket gott samarbete när det gäller maskiner för jordbruket.- Vi hjälper varandra på olika sätt. Det kan vara med skördetröska, såmaskiner, kultivator, gödselspridare, hövändare och strängläggare för att nämna en del, säger Gunnar Nilsson.Dessutom finns Eva och Kjell Riedmüllers son Björn inblandad på många sätt. Han driver en gård i Sandered utanför Loftahammar, men han hjälper också till med en rad entreprenadjobb som plöjning, rundbalspress och svämgödsel.Det som också är intressant är att många av de maskiner som fanns på gårdarna för dryga 50 år sedan ännu finns kvar.Dessutom kan berättas att vid alla de här fyra gårdarna kör man med samma märke av traktorer som de fyra jordbrukarna i Loftahammar satsade på i början av 1950 talet.

Tidig bondesamverkan i Tjust

Man talar både nu och då om att det är dåligt samarbete företag emellan, om man bortser från Gnosjö förstås, men redan i början på 1950-talet såg Lennart Cassler, på den tiden VD för Farming i Nyköping, till att det kunde vara bra samarbete bönder emellan.