Mattias Johansson har jobbat ideellt på Sjöräddningssällskapet i 20 år. Han berättar att sällskapet utgår från Källvik för att det är mer strategiskt placerat för att kunna nå ut till människor i nöd än Västervik är.
– Vi kan ju bara spekulera vad det beror på, det kan ju vara vädret som är dåligt. Det kan också vara för att ekonomin är dålig och därmed inte lika mycket folk som är ute till sjös, säger Mattias Johansson.
På vintern har Sjöräddningssällskapet i Källvik cirka 3 uppdrag i månaden berättar Mattias.
– På högsäsong har vi kanske 2 eller 3 om dagen. Nu har jag haft jourpass i två veckor och vi har haft fem utryckningar.
– Vi pratar om det varje gång vi träffas här, varför det är lugnare den här sommaren är omöjligt att veta.
Hur arbetar ni?
– Vi arbetar i jourpass, just nu är vi fyra som arbetar. Om du har jourpass så måste du kunna vara nere i hamnen på 15 minuter. Vi ska kunna vara vid nödplatsen inom 60 minuter från det att larmet kommer.
Det här är Niklas Andersons första säsong som besättning ombord på Sjöräddningssällskapets båt.
Jobbet är frivilligt, men när du väl har ditt jourpass så är det inte längre valfritt om du ska åka ut eller inte.
– Om du har tagit på dig ett pass så ska du kunna vara här snabbt. Du kan inte prioritera att måla huset, du får ta och släppa penseln och hoppa in i bilen.
Det finns vårdplatser om de räddade personerna eventuellt skulle behöva det.
Hur brukar människor reagera när ni dyker upp och ska hjälpa till?
– Ofta brukar det vara en enorm lättnad för folk, det blir som om ansvaret lyfts från deras axlar, berättar Mathias Nilsson, den andra med samma namn ombord på båten, och rorsman.
Mathias Nilsson styr båten.
Mattias Johansson berättar att han ibland tycker att kunskapen kring sjöräddningen brister bland allmänheten.
– Ansvaret för säkerhet till sjös hamnar egentligen på sjöfartsverket. De bemannar Sjöräddningscentralen för ledning samt räddningshelikoptrar.
Annars så förlitar sig sjöfartsverket på samhällets övriga resurser, exempelvis Sjöräddningssällskapet berättar Mattias.
Båten är inte så anonym, berättar Mattias Johansson med ett leende.
– Kustbevakningen finns också. De har dock inte alltid möjlighet att rycka in då de är inte är tillgängliga dygnet runt.
Sjöräddningssällskapet finansieras från två håll. Det ena är medlemsavgifter och det andra är donationer.
– Ute till havs är det bra om du är med i Sjöräddningssällskapet. Vi hjälper förstås alla i nöd men om du är med i sällskapet rycker vi ut och hjälper även om situationen inte är aktivt farlig.
Mattias berättar att om man är ute tidigt kan de ofta lösa en situation innan den hinner bli farlig.
Här ser man sjökortet där navigatören sitter.
– Paragraf ett i vett och etikett på havet är dock att alla är skyldiga att hjälpa varandra. Ignorera inte en båt i nöd, hjälp till om du kan.
För att vara med i en besättning i Sjöräddningssällskapet ska du kunna vara inom 15 minuter av sjöräddningsstationen. Du ska också gå igenom en omfattandeutbildning som kan ta upp till ett år.
Det här är Mathias Nilssons tredje säsong med sjöräddningssällskapet.
Den består av en säkerhetsgenomgång, en kurs i egen säkerhet som handlar om hur du säkerställer din och din besättnings säkerhet. Du ska också göra kursen "basic SAR". Alltså sjöräddnings- och sjukvårdsutbildning. På stationen repeteras kurserna varje år.
"Vid 25 knop piskar båten upp mest svall", berättar Mattias Johansson.
– Jag vill trycka på att du inte behöver vara sjövan för att jobba hos Sjöräddningssällskapet. Det du behöver främst är viljan att hjälpa andra och tid för övning.
Vad ska man göra om man finner sig själv i en nödsituation till havs?
– Ring 112, gärna genom deras app för då ser vi exakt var du är. Ha också mobilen inplastad i något vattentätt, är mobilen sönder kan det bli svårt att få hjälp. Är du med i Sjöräddningssällskapet kan du också direkt ringa till oss i ärenden som inte är akuta.
Om du har tre tips till människor som vill ge sig ut på havet, vilka är det?
– Ha på flytvästen, plasta in mobilen och ta hand om varandra.