Region Kalmar län delar ut bidrag för att skynda på bredbandsutbyggnaden.
I området norr om Loftahammar är många av kunderna missnöjda med hur fiberutbyggnaden skötts. Och det är långt ifrån första gången företaget får kritik. Till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) har det kommit totalt 431 anmälningar under de senaste åren som gäller Open Infra.
I Hultsfreds kommun tvingades företaget nyligen betala en kvarts miljon i vite på grund av att marken inte återställdes efter grävarbetet. Även här vittnade kunder om att det grävts på mark utan tillstånd. Efter 15 strömavbrott på grund av avgrävda kablar i samband med fiberprojektet i Mörlunda/Målilla gick elbolaget Eon ut och kritiserade företaget.
Region Kalmar har avsatt 50 miljoner för att stötta fiberutbyggnad i områden där nätbyggnation inte går att räkna hem ekonomiskt. Fiberprojektet norr om Loftahammar har beviljats ett bidrag på 20 procent av kostnaden. I fjol beviljades Open Infra totalt 19 miljoner i länet.
Magnus Hammarstedt, bredbandskoordinator på Region Kalmar, känner till missnöjet med Open Infras arbete i Loftahammar.
– Jag vet att det varit problem, även om jag tolkat det som att dialogen är bättre nu. Men den bilden jag fått är att det inte skötts bra av entreprenören.
Vilka är kriterierna för att få bidrag?
– Det är egentligen inga konstigheter. De ska bygga ut nätet och ansluta fastigheterna. Sedan ska de förstås sköta sig under utbyggnaden. Vi följer upp, och har en kontroll efter 12 månader. Vi betalar inte ut pengar förrän allt är utdraget och fungerar.
Open Infra har fått mycket kritik på andra håll i landet och bland annat anmälts flera hundra gånger till ARN. Var ni medvetna om det?
– De får precis som många andra fiberbolag klagomål på sig. Vi gör en generell bedömning och friar hellre än fäller. De ska bevisa att de genomfört bra projekt, och det har de gjort. Visst finns det anmärkningar på dem, kanske för många, men generellt gör de ett bra jobb.
Post- och telestyrelsen (PTS) delar ut fiberstöd till företag som vill bygga på ställen där det annars är svårt att få ihop kalkylen. PTS ställer krav på att bredbandsinfrastrukturen ska "upprätthålla god kvalité samt att slutkunder får ta del av rimliga erbjudanden för anslutning", enligt divisionschefen Björn Blondell. Om en aktör i fråga inte uppfyller de krav som PTS ställer, kan man kräva tillbaka pengarna.
Post- och telestyrelsen (PTS) delar ut det så kallade fiberstödet, som ska skynda på bredbandsutbyggnaden på landsbygden. Open Infra fick under fjolåret totalt 11,8 miljoner i stöd för projekt i Västerviks kommun.
I hela Sverige har bolaget fått beviljat drygt 1,5 miljarder kronor i fiberstöd sedan 2020.
– Det handlar om att få ut fiber och digitalisera Sverige, och så fort som möjligt täcka det sista gapet som finns. Idag har 93 procent höghastighetsinternet men vi behöver se till att alla får det, säger Björn Blondell, divisionschef på PTS.
Han förklarar att det, bland annat, behövs för att kunna ge kommunservice till alla medborgare i framtiden.
Under de två senaste åren motsvarar stödet till Open Infra ungefär hälften av de medel som finns att söka. I princip är det företagen Global Connect och Open Infra som konkurrerar om fiberstödet. För att få bidrag behöver företagen uppfylla vissa kriterier och i slutändan kunna visa att de byggt ett robust nät, utifrån de riktlinjer som finns. Projekten följs upp flera gånger under arbetets gång och när allt är klart kan PTS komma att granska att kraven uppfylls genom stickprov.
Missnöje med arbetet från "slutkunder" är inget som påverkar tilldelningen av stödet, som villkoren ser ut nu.
– De som uppfyller villkoren och till lägst kostnad erbjuder sig att bygga är välkomna att söka stöd, säger Björn Blondell.
Pengarna kan dock krävas tillbaka om företaget inte uppfyller kraven.