"Här är vår berömda betongplatta", säger Larsa Sidbo. Efter att deras område pekats ut som särskilt värdefullt i kulturmiljöinventeringen gäller inte längre attefallsreglerna.
De flyttade från Östergötland till kusten för att avnjuta pensionen. Huset har fått nya rum, ny panel och en stor veranda som vetter mot havet. Allt med godkända bygglov.
– Vi har till och med bygglov för dörren mellan sovrummet och verandan. Det är nog inte alla som tänker på att det är en fasadförändring. Men vi vill att det ska vara rätt, säger Ping Sidbo, som har samlat på sig en hel del kunskap under sina 30 år som mäklare.
De fick också godkänt för att bygga ett fristående garage. En komplementbyggnad, även kallat attefallshus, på 25 kvadratmeter.
– Ytan behövs verkligen. Oj vad vi har rensat när vi flyttade hit, säger Ping. Huset var från början 65 kvadratmeter. Nu mäter det 110 kvadrat.
Attefallshus är undantagna från bygglovsplikten, och behöver oftast bara en anmälan.
Ganska snart efter att startbeskedet för garaget beviljats ändrades reglerna för attefallshus. Sedan 1 augusti 2020 får ett attefallshus vara högst 30 kvadratmeter. Larsa och Ping, som uppmärksammat regeländringen, var glada. Det skulle ge dem ytterligare fem kvadratmeter, utöver de redan godkända 25. De skickade in en ny anmälan, med utökad yta på det tilltänkta garaget, som då skulle uppmäta 30 kvadratmeter.
De fick nej.
– Vad gör egentligen fem kvadratmeter? säger Larsa Sidbo.
Förklaringen är att den pågående kulturmiljöinventeringen pekat ut området där deras hus ligger som ett särskilt värdefullt område. Ett faktum som bygglovshandläggaren glömt bort.
Länsmuseet i Kalmar, remissinstans i kulturmiljöfrågor, bedömer förvisso att paret Sidbos hus inte är särskilt värdefullt, och att ”kärnområdets kulturvärden inte påverkas negativt eller skadas av den föreslagna byggnaden”. Men det spelar ingen roll. Eftersom paret Sidbo gjort en anmälan, och inte en bygglovsansökan, prövas bara om attefallshuset kan byggas utan bygglov. Och det kan det inte.
Enligt plan- och bygglagen behövs nämligen bygglov för att bygga attefallshus inom särskilt värdefulla områden, oavsett om det påverkar kulturvärdena eller ej. Då räknas det inte längre som attefallshus, utan en "vanlig", bygglovspliktig, komplementbyggnad.
Miljö- och byggnadskontoret gjorde alltså fel i att bevilja det första startbeskedet.
– Vi borde haft bättre koll, eftersom vi har valt att använda kulturmiljöprogrammet som underlag, säger Maria Ström, bygglovschef.
– Vi har alltid fått ett trevligt bemötande när vi pratat med kommunen, så det är inget ont mot dem. Men lite information vore inte fel, säger Larsa.
– Vi har inte fått veta att vi ligger inom ett särskilt värdefullt område. Jag undrar om informationen nått ut till andra berörda. Byggherrar? Mäklare? Det är tur att vi hunnit renovera, säger Ping.
– Vi hade aldrig flyttat hit om vi inte hade kunnat bygga om, säger Larsa.
"Här, på altanen, kan jag sitta hur länge som helst. Och se på havet. Det förändrar sig ständigt", säger Larsa Sidbo, när vi pratat färdigt om plan- och bygglagen.
Likafullt.
Ett startbesked som vunnit laga kraft går inte att återkalla eller överklaga, och paret Sidbo får trots allt bygga 25 kvadratmeters garage.
Snårigt? Ja, och snårigare blir det om paret Sidbo trots allt väljer att söka bygglov för 30 kvadratmeters yta.
I så fall kan miljö- och byggnadsnämnden ta hänsyn till länsmuseets yttrande. Då ska också bygglovsansökan prövas mot detaljplanens bestämmelser. Och detaljplanen bestämmer hur mycket man får bygga på tomten. Det väger ofta tyngre än länsmuseets utlåtande, men skulle i så fall avgöras av miljö- och byggnadsnämnden.
– Man har hur mycket regler som helst att förhålla sig till som fastighetsägare. Det är undantag på undantag på undantag. Det är inte konstigt att det är svårt. SKR (Sveriges kommuner och regioner) har riktat skarp kritik mot att det skett så många ändringar i plan- och bygglagen de senaste åren, berättar bygglovschef Maria Ström.
– Vi jobbar stenhårt på att hitta ett bra förhållningssätt, så att kulturmiljöprogrammet kan fungera som ett stöd, inte bara för allmänheten utan också för handläggarna, säger Ström.
Paret Sidbo visar bilder på hur huset såg ut när de köpte det. "En anmälan eller bygglov söker man så få gånger i livet, så det är inte lätt att veta vad som gäller", säger bygglovschef Maria Ström.
Det blev alltså nej, till fem extra kvadratmeter på paret Sidbos garage. Men en eller flera friggebodar, som tillsammans uppgår till högst 15 kvadratmeter, får de bygga.
– Friggebodar får man bygga så länge det inte regleras i detaljplanen att man inte får det, och det är väldigt ovanligt att det regleras i detaljplanen, förklarar Ström.
– Är det inte underligt? Hur kan vi få bygga 15 kvadratmeter, men inte fem? undrar Larsa Sidbo.