Jessica Granberg är föreståndare på föreningsarkivet i Västervik, men också konstnär.
Vi träffas i samband med hängningen av hennes målningar. För Jessica, som bara haft en utställning i fönstret på Konstviken tidigare, är det ett stort ögonblick.
– Det känns läskigt och väldigt nervöst, samtidigt som det är roligt att få visa upp, säger hon.
Jessica växte upp på Jurastigen i Västervik. Närheten till skogen, där hon sprang som liten, har satt avtryck i hennes målningar som vuxen.
Men hon lägger gärna på lite extra färg i sina landskap, eftersom hon tycker att det livar upp och är som ett ljus i mörkret.
– Det ska inte bara vara skönt att se på, utan inombords också.
Innan Jessica flyttade tillbaka till Västervik, bodde hon 14 år i Stockholm. För nio år sedan bestämde hon sig för att återvända till sin barndomsstad och slå sig ner där.
Varför?
– Jag hade en son att ta hand om, och det är enklare i en liten stad. Stockholm är för stressigt.
Mamma och son har ett gemensamt intresse för tevespel och spelar bland annat Minecraft ihop. Där har Jessica valt att spinna vidare på sonens specialintressen, så att det även blir en form av utbildning.
– Vi har gått igenom hela det periodiska systemet och alla planeter och kometer, säger hon och skrattar lite.
Hon tycker också mycket om att lyssna på ljudböcker.
Jessica Granberg gillar höns. Hon tycker om att det är många små detaljer att måla på fåglar.
Till vardags är Jessica föreståndare för föreningsarkivet i Västervik. Att hon hamnade där, beror på att hon började släktforska. Då började hon hänga där en del.
– Jag tänkte att "här kunde ju vara kul att jobba". Jag gillar att sortera och få ordning och leta information.
Först fick hon jobb som assistent, senare föreståndare. Hon konstaterar att det är ett jobb som hon tycker väldigt mycket om.
Tidigare i livet har hon bland annat arbetat inom kundtjänst och som lokalvårdare.
Teckna och måla har hon gjort länge, men hon tror inte att det är något som hon skulle vilja ha som enda jobb. Hon vill få tänka med andra delar av hjärnan också, som hon uttrycker det.
Utställningen visas på Lofta Caffè.
Utställningen på Lofta Caffè pågår till den 19 november och upptar båda rummen.
Teknikerna varierar, men oftast målar Jessica i olja.
– Jag föredrar det. Det blir en annan glans i färgen än vad jag kan få akryl att bete sig, säger hon.
Något speciellt budskap har hon inte med sina bilder. Hon är glad om de kan vara som ett ljus i mörkret för betraktaren.
– Det behöver inte vara mer än så. Jag tycker att det är jättekul att måla, och det är kul om folk vill se det.
Renée Granberg, mamma till Jessica, hjälper till med att hänga målningarna.
Tre varianter av samma motiv, med lite olika färger och ljus.
Utställningen på Lofta Caffè är Jessicas första större separatutställning.