– Några av de plantor som jag förkultiverar tidigt är tomat, paprika, chili och physalis. De behöver lång tid på sig att utvecklas.
I februari fylls fönsterkarmar och bord med små krukor och efter någon månad skjuter gröna skott upp. Redan i mars börjar förberedelsearbete ute i trädgården. Hillevi pekar på en avlång hög med kvistar, löv och gräsklipp som slingrar mellan fruktträden.
– Det där är en kompostlimpa. Jag samlar organiskt material från trädgården och lägger på hög. När det är tid att plantera tar jag ett spett, gör hål och fyller med jord och gödsel. Matpumpa trivs riktig fint i limpan.
Kompostlimpan är bra att börja med eftersom den sjunker ihop efter hand och följande år har marken under luckrats upp och blivit perfekt för andra grönsaker som sallad eller morötter.
Ett annat sätt att förbereda jorden utan allt för mycket grävande och åverkan är att täcka med tidningspapper eller svart plast.
– För en liten yta passar tidningspapper bäst. Man breder ut tidningspapper, gör hål, lägger dit en sättpotatis och täcker sedan med till exempel ensilage.
Potatisens rötter går ner i jorden, blasten sticker upp och de nya potatisarna växer mellan papperet och täckmaterialet. Nästa år är ytan en fin odlingsplats för något annat.
Hillevis första och viktigaste råd till de som vill odla för husbehov är att börja litet men tänka stort. Gör en långsiktig plan med en konkret vision.
– Se trädgården som en helhet och ta tillvara på det som redan finns. Ställ frågor som: Var finns outnyttjad plats och hur kan jorden här försörja mig? Hur kan jag ta tillvara på regnvatten? Var är det skugga?
Vi är nog många som entusiastiskt satt igång odlande med en bild av prunkande grönsaksland och solmogna tomater framför ögonen. Men efter en säsong har hela projektet havererat av ren utmattning. Hillevi, som är agronom och miljökonsult med passion för en hållbar värld, förespråkar en lugnare takt där de olika delarna får växa fram efter hand. Nu startar hon kursen “Att odla som livsstil” i Studieförbundet Vuxenskolans regi.
– Jag vill hjälpa till att skapa en medvetenhet kring hur vi kan minska våra matinköp och få en mer naturnära livsstil. Tanken är att kursen ska inspirera, vara lustfylld och ge kunskap om odling till husbehov ur ett hållbarhetsperspektiv.
Kursen löper över ett år och deltagarna träffas en gång i månaden.
– Ja, det är ju hela odlingsåret och jag tycker det är viktigt att deltagarna får tid att testa, reflektera och utveckla sina idéer.
Det är inte bara odlingen som kursen behandlar utan också hur man tar tillvara på växterna genom torkning, hermetisering och mjölksyrejäsning. I familjen Helmfrids skafferi står burkar på rad med äppelringar, syrad vitkål och torkade grönkålsflingor.
Grönkål har varit i ropet det senaste året och blivit utnämnd i olika matmagasin som den nya supermaten. Hos Hillevi har grönkålen haft en självklar plats i mer än tjugo år.
– Mycket av det gröna näringsmjölet som används i smoothies är importerat. Det är synd eftersom det är så enkelt att göra själv.