Östergötland
Tyvärr har flera kommuner i länet valt att inte rapportera in till Ekomatcentrum och tendensen är att det är kommuner som haft låg andel ekologiska livsmedel i den offentliga maten också är de kommuner som inte lämnat uppgifter till Ekomatcentrum för det gångna året.
Flera av länets kommuner har ökat andelen ekologiska livsmedelsinköp. I Motala kommun läggs nästan hälften av livsmedelsinköpen, räknat i pengar, på ekologiska livsmedel. Vadstena kommun satsar på lokala leverantörsavtal för att ha en stor mängd närproducerade livsmedel, men har samtidigt ökat andelen ekologiskt från 22 procent till 30,2 procent.
Både Linköping och Norrköping har minskat andelen ekologiskt sedan förra året. Åtvidabergs kommun anlitar Sodexo för den kommunala maten och har inte redovisat andelen ekologiskt något av åren som Ekomatcentrum har statistik över.
Ekomatcentrum har sammanställt statistik för åren 2010 och framåt och tar varje år fram en rapport över ekologiskt i offentliga storhushåll. Ekologiskt har vuxit rejält under perioden de mätt.
– Mål för ekologiskt har de flesta på något sätt nu, säger Eva Fröman, verksamhetsledare på Ekomatcentrum.
Eva Fröman ser även en tendens till att flera kommuner börjar titta mera på närproducerat när det gäller livsmedelsuppköp, men upphandlingsregler kan vara svåra att hantera när det gäller upphandling av närproducerat.
– Vi har ju en gemensam EU-förordning som ska gynna frihandel. Då får man inte prioritera svenskt.
EU beslutade 2014 om tre nya upphandlingsdirektiv. De nya direktiven skulle ha genomförts i svensk lagstiftning senast 18 april 2016, men regeringen har meddelat att de nya lagarna inte hunnit antas i tid.
Statliga Upphandlingsmyndigheten, som inrättades 2015, ska stötta aktörer när det gäller offentlig upphandling med hjälp av ett antal verktyg.
– Det ska bli lättare att upphandla svenskt, säger Eva Fröman.
Mycket av den ekologiska maten importeras från utlandet. Dels självklara varor såsom bananer, kaffe och te, men också mycket grönsaker som skulle kuna odlas i Sverige.
– Just grönsaksodling är i kris, säger Eva Fröman.
En del växthusodlade ekologiska grönsaker finns att tillgå, men nästan inga frilandsodlade ekologiska grönsaker.
– Det är ju de här basnäringarna man vill gynna, de gröna näringarna.
Eva Fröman hoppas att det nya regelverket ska göra att det ska för kommunerna att upphandla svenskt.
– Att det är svenskt ekologiskt är ett av våra mål att jobba med.
Största delen av den ekologiskt upphandlade maten, sett i pengar, består av mejeriprodukter.
– Kommuner satsar på de produktområden som de vet att de kan få tag på.
Dessutom är mjölk viktig för kommunerna.
– Det är en produkt som anses livsnödvändig i förskolor och skolor.
På senare år har andelen andra ekologiska varor ändå ökat. Eva Fröman tror att det beror på att man vill gynna ekologiskt på bred front. En annan bidragande faktor kan vara att allt fler kommuner jobbar mot att nå , eller har nått, det nationella 25-procentmålet, det vill säga att minst 25 procent av den upphandlade maten ska vara ekologisk.
Då har upphandlarna behövs se sig om efter andra ekologiska produkter också.
– Det man glömmer bort är att kommuner som satsar på ekologiskt också handlar mera vegetariskt.
Eva Fröman menar att kommuner som köper mycket ekologiskt väljer att köpa mera grönsaker och mindre kött därför att kött är dyrt.
– Det blir både miljövinster och hälsovinster. Det är synergieffekter som man kanske inte tänker på.
Hon har sett att efterfrågan på vegetariskt har ökat.
– Det har blivit en enorm skillnad.