De återkommande koranbränningarna i Sverige har försatt landet i en säkerhetspolitiskt utsatt situation och nyligen valde Säkerhetspolisen att höja terrorhotnivån.
Gemensamt för de uppmärksammade koranbränningar som har skett under de senaste två åren är att personerna som har genomfört dem – som Rasmus Paludan och Salwan Momika – har fått tillstånd av polisen.
För tre år sedan genomfördes dock en mindre uppmärksammad koranbränning i Linköping – som saknade tillstånd. På förmiddagen den 11 september 2020 larmades polisen till moskén på Hamngatan. Vid entrén till moskén hade någon placerat ett bränt exemplar av koranen. Vid den brända boken fanns dessutom bacon.
– Det var ett hot mot en folkgrupp. Jag är rädd för att det ska hända något fysiskt, att de ska komma hit, sade en företrädare för moskén i förhör.
Polisen började utreda det inträffade och det stod snart klart att koranbränningen hade filmats på en plats mellan domkyrkan och Linköpings slott. I filmen, som lades ut på Youtube och Twitter, brändes en koran tillsammans med bacon på en grill. Under grillen hade skyltar placerats med texten "Muhammed är pedofil".
Personerna bakom filmen hade dessutom lagt på musik som starkt förknippas med moskéattacken i Christchurch på Nya Zeeland år 2019, då 51 personer dödades och ett 50-tal personer skadades.
Polisen kunde på filmen se att minst fyra personer var inblandade i koranbränningen utanför domkyrkan. En av de fyra misstänkta kunde senare identifieras som en 27-årig man från Linköping.
Utredningen visade att 27-åringen dagen före det inträffade hade köpt ett exemplar av koranen i en bokhandel i Linköping. På den brända koranen fanns hans fingeravtryck. Filmen spreds via 27-åringens dator.
Utredarna kunde också visa att 27-åringen samma dag köpte ett paket bacon i en livsmedelsbutik. Han filmades då av en övervakningskamera. Dessutom kunde polisen slå fast att han hade samma typ av skor och byxor som en person som syntes på filmen.
Chefsåklagare Eva Nemec Nordh valde den 21 november förra året att åtala 27-åringen för hets mot folkgrupp. Åklagaren skrev i stämningsansökan att mannen "gemensamt och i samförstånd med andra hotat och uttryckt missaktning mot muslimer i Linköping".
27-åringen svarade i förhör undvikande på nästan samtliga frågor som polisen ställde. De flesta besvarade han med "inga kommentarer."
På förhörsledarens fråga vad 27-åringen tycker om islam som religion blev svaret:
– Inga kommentarer.
Eva Nemec Nordh säger att den aktion som hon har väckt åtal för skiljer sig från de koranbränningar som har skett under senare tid.
– Jag vill påstå att jag inte har åtalat för en koranbränning. Jag har åtalat för att man har framställt en film som sedan har spridits på nätet där en koranbränning är en ingrediens. Hade det bara varit det hade jag inte väckt åtal, säger chefsåklagaren och fortsätter:
– Det här skiljer sig på så sätt att det här inte var någon tillståndsbeviljad demonstration eller liknande. Det här är något som gjordes mitt i natten vid domkyrkan och sedan sprids det via sociala medier. Det finns flera lager av missaktning, man lade på bacon, det fanns skymfliga skyltar. Men det som gjorde att jag väckte åtal var att man hade försett filmen med musik som är så starkt kopplad till massakern i Christchurch. Då blir det en form av hot i det.
Eva Nemec Nordh ser fram emot att tingsrätten nu ska avgöra om 27-åringen gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp.
– Vi vet inte var gränserna går. När tippar en koranbränning över till hets mot folkgrupp? Jag tycker att gränsen har passerats i det här fallet, men får vi det aldrig prövat av rätten så vet vi inte var gränsen går.
Trots att det har gått drygt tio månader sedan åtalet väcktes har ännu inte rättegången mot 27-åringen hållits i Linköpings tingsrätt. Caroline Hindmarsh, som sedan i maj är tillförordnad lagman i tingsrätten, medger att det har tagit ovanligt lång tid att sätta ut målet till huvudförhandling.
– Det har att göra med hur arbetsbelastningen har sett ut och hur många domare det har varit. Det har varit en period där flera har slutat och det har varit en hög arbetsbelastning med många mål, säger Hindmarsh och fortsätter:
– Ambitionen är att alla mål ska gå mycket snabbare än så. Det här är inte ett förtursmål. I mål som rör ungdomar eller där åtalade sitter frihetsberövade måste vi sätta ut målet till förhandling. Det här målet ligger i högen med icke förtursmål.
Har den långa tidsutdräkten någonting att göra med att det här målet rör en koranbränning?
– Nej, det har det verkligen inte. Hade vi tydligare uppmärksammat att det rörde sig om en koranbränning hade det kommit ut tidigare.
Ser du ett värde i att ett mål som rör en koranbränning avgörs?
– Jag förstår att det har ett stort allmänintresse med tanke på den uppmärksamhet som koranbränningar har fått under den senaste tiden. Den är en väldigt stor fråga i samhället. Det här åtalet är inte riktigt detsamma som pågår just nu. Det här rör spridning av en film på Youtube och Twitter som innehåller att det bränns en koran tillsammans med annat. Filmen är även försedd med musik. Det är en film som har skapats och spridits och det här skedde för tre år sedan.
Målet ser nu att avgöras inom en inte alltför lång framtid. Rättegången är planerad att hållas den 28 september.
– Det här målet är under planering. Det kommer att komma ut i slutet på september om allt går enligt plan, säger Caroline Hindmarsh.
Straffet för hets mot folkgrupp är fängelse i upp till två år.