Björn-Ola Linnér sitter i skuggan i sin trädgård. Tårna doppar han nästan i en damm där japanska fiskar simmar omkring. I knät har han katten Avalanche, döpt efter ishockeylaget i Colorado, där Linnér varit gästforskare. Ute i solen är det varmt och i skuggan visar termometern närmare trettio grader. Så höga temperaturer är ovana för oss i Sverige och har fått många att reflektera över den globala uppvärmningen.
– Den här torkan skulle kunna skett utan klimatförändringar. Därmed inte sagt att den inte beror på klimatförändringar, för den stämmer oerhört väl överens med vad vi kan förvänta oss i framtiden, säger Björn-Ola Linnér.
Han berättar att vi i framtiden inte bara får vänja oss vid varma somrar utan att vädret globalt kommer att variera mindre än idag.
– Högtrycken och lågtrycken blir kraftigare och ligger mer stabilt. I vintras till exempel så var det väldigt varmt i Arktis och det tryckte ner kylan hit och så låg den länge.
Idag infaller Earth overshoot day, Den ekologiska skuldens dag på svenska. Vad innebär det?– Det finns ett begrepp, ekologiska fotavtryck, som varit omdiskuterat som vetenskapligt begrepp men som är väldigt bra pedagogiskt. Det ekologiska fotavtrycket visar hur mycket en livsstil kräver av planetens resurser. Man översätter avtrycket i hektar, alltså hur stora betesmarker som behövs för att producera vår mat, hur mycket skog som behövs för att binda upp den koldioxid vi släpper ut och hur mycket vatten vi använder. De som startade den här dagen tittade på hur mycket resurser som skulle behövas för att vi skulle leva hållbart, och hur mycket som krävs för livsstilen vi har nu. Sedan delar man upp detta på årets dagar och då hamnar vi på 1 augusti. Från nu så lånar vi resurser från våra barn och barnbarn. Vi tar ett sms-lån från naturen.
Och den här dagen infaller tidigare och tidigare?– Precis. Vi förbrukar hela tiden mer och mer resurser. Vi blir fler och fler människor. Vi får en global medelklass som växer dramatiskt. Och det är väldigt positivt, vi vill ju samtidigt komma till rätta med fattigdomen i världen. Och det måste vi fixa samtidigt som miljöproblemet. Det är det som är själva grundtanken i hållbar utveckling, att vi ser till att ha en dräglig och hållbar tillvaro för alla världens människor.
Björn-Ola Linnér menar att vi i Sverige bör främja miljöarbete i hela världen. Främst bör vi dock agera goda förebilder, för om några går först så kan andra följa efter.
– Jag brukar ta slaveriet som exempel. Det var en icke-fråga fram till mitten av 1780 då några började propagera för att det inte var moraliskt riktigt. På 25 år fick man till en lagstiftning inom det brittiska imperiet, trots att stora ekonomiska intressen var emot, och 25 år senare blev det helt förbjudet i det brittiska imperiet. Det är ett tydligt exempel på vad som behövs för att förändra. Det behövs någon som väcker frågan och får till en moralisk diskussion. Det behövs ekonomiska och politiska förändringar. Och alternativ naturligtvis.
På senare tid har klimatfrågan fått allt mer utrymme. Meteorologen Martin Hedberg uppmärksammades när han skrev att vädret är ”dopat”. Han syftade då på att högtrycken blir mer långvariga och att sannolikheten för kraftigare cykloner, kraftig nederbörd och översvämningar ökar. Och bland befolkningen i stort ökar medvetenheten. Enligt en undersökning Sifo gjort på uppdrag av WWF tycker nio av tio av de svarande att det är viktigt att leva klimatsmart. Björn-Ola Linnér fylls av hopp när han tänker på den unga generationens engagemang.
– När man ser på undersökningar kring varför unga väljer olika yrken så blir det allt viktigare att man i sitt yrke känner att man gör nytta. Att man gör skillnad. Jag ser en väldigt positiv utveckling inom skolan. Man är bra på att synliggöra hur beroende vi är av naturen, var mjölken kommer ifrån och så vidare.
Sommarens varma temperaturer och den påföljande torkan har fungerat som en ögonöppnare för många, tror Björn-Ola Linnér.
– Man inser att klimatförändringarna får konsekvenser för jordbruket, livsmedelspriserna och våra liv.