Sommaren var varm och Rebecka Wildhammar var en 17-åring som brann för sin dans. Men i en kurva i Frödinge kraschade bokstavligt talat hennes planer.
Föraren i bilen dog och själv hamnade Rebecka på sjukhus med en osäker framtid.
Trots att hon återhämtade sig fysiskt relativt snabbt har hon fortfarande, åtta år efter olyckan, fortfarande ständiga nervsmärtor och problem med minne, koncentration och ork.
Och självkänslan sviktar ofta.
– Det handlar om synen på mig själv. Jag kan tycka att det är obehagligt att se mig själv i spegeln och jag har svårt att acceptera mig själv som den jag är.
Rebecka är visserligen bara 25 år men har en mognad hos en människa som varit med om mycket. Samtidigt sörjer hon att hon tappat många år i livet, och ligger efter med sådant hon hade velat göra.
– Jag känner mig gammal och jag känner en press på mig själv att hinna med. Jag vill skaffa barn, familj, ja allt det där, men det måste vänta. Först måste jag bli starkare.
Hon har ändå gott hopp om framtiden.
– Om tio år har jag nog flyttat härifrån, till en större stad. Förhoppningsvis klarar jag av att jobba, åtminstone halvtid. Och någon gång ska jag börja dansa igen! säger hon.
Läs hela reportaget i lördagens papperstidning.
Eller klicka här för att köpa ett lösnummer av VT:s e-tidning.