Rosemarie Möller och Göran Svensson gav besökarna en guidad vandring på kyrkogården - och därmed genom delar av Västerviks historia. Rosemarie beskriver sig själv som en historienörd, med ett särskilt intresse för kvinnor som satt spår i vår historia. Hon har anordnat flertalet uppskattade guidningar, däribland gravvandringar och guidningar på Wimmerströmska gården.
– Vi kommer berätta ungefär samma saker som på vandringen förra året, men lite nytt blir det, berättar Göran Svensson, arbetsledare på Västerviks gamla kyrkogård, och lovar att nästa års gravvandring kommer innehålla flera nytillkomna berättelser om människoödena bakom kyrkogårdens gravar.
Historien som berättas här började år 1826. Då fördes diskussioner kring var man kunde anlägga en kyrkogård i Västervik. Tio år senare var kyrkogården färdig och de första gravarna kunde anläggas. Rosemarie och Göran berättar bland annat om kyrkogårdens första gravsten. Det är familjen Maechels grav. En familj som har sitt ursprung i Tyskland och bland annat ligger bakom att järnvägen kom till Västervik.
I vandringen genom kyrkogården fick besökarna ta del av många olika människoöden denna förmiddag. Ett av dem handlar om Gustava Sandberg. Trots en ekonomiskt bristfällig start lyckades hon skapa ett bryggeri som konkurerade ut flera andra lokala bryggerier. Hon valde sedan att testamentera sin förmögenhet till kungahuset.
– Men kungahuset ville inte ha arvet, så det gick tillbaka till Västerviks stad, berättar Rosemarie och beskriver Gustava som en fantastiskt driftig kvinna.